S.O.S. – webbtidning om skola och samhälle

Malmö högskola driftar en ny tidning som enligt egna ord är/ska:

Detta är en nättidning om skola, skolpolitik och lärarutbildning. Den heter S.O.S. för att den handlar om skola och samhälle, men också för att den är en signal om att det nu är hög tid att föra en fördjupad, kritisk och bred diskussion om vart skolan är på väg. Den diskussionen förs knappast i media i övrigt. Vi hoppas att många ska läsa S.O.S. och att många ska komma till tals i tidningen: lärare som är mitt uppe i vardagsarbetet i skolan, lärarutbildare i färd med att skapa en ny lärarutbildning, forskare som vill delta i en kritisk utbildningsdebatt, elever, föräldrar, politiker, alla med intresse för skolan och skolans utveckling. 

Initiativtagare är Ingrid Carlgren, professor i pedagogik, Solweig Eklund, tidigare v ordf. i Lärarförbundet, Olle Holmberg, tidigare chef för Lärarutbildningen  Malmö Högskola, Sven-Eric Liedman, professor idé- och lärdomshistoria samt Jan Thavenius, professor litteraturvetenskap.

Man bjuder in till alla att debattera och medverka:

Vi vill göra en tidning där texter av många olika slag samsas om utrymmet, där långa, korta, översiktliga, konkreta, polemiska, vänliga, akademiska, reflekterat praktiska, klassrumsnära, lärarnära, forskningsnära…. artiklar ska finnas intill varandra. Vi hoppas att lärare ute i skolan kommer att läsa tidningen, lärarutbildare naturligtvis och andra med intresse av en mer fördjupad, påallvar-diskussion om samhällets största kulturinstitution med avgörande betydelse för hur framtidens medborgare kommer att socialiseras. Mindre högtravande: Den ska också vara rolig, fräck, utmanande och svårplacerad.

Vad sägs om detta? Något för oss som inom grundskole- och gymnasiebibliotek? En ny arena att lyfta våra frågor och vinklingar när det gäller bibliotekens roll i lärande. Börja i alla fall med att följa den! Mer info på S.O.S -http://www.skolaochsamhalle.se/

// Pia Malmberg-Kronvall

Samlat om skolbibliotekens pedagogiska roll i skolan

… finns nu i Framsidan Special, en skriftserie som ges ut av Kultur i Väst Regionbiblioteket. Senaste numret heter ”Öppna dörrar för öppna sinnen  -  skolbiblioteken och framtiden”. Här nedan får du några smakprov och citat från sammanlagt 16 högintressanta, initierade och inspirerande artiklar. Hela numret hittar du via denna länk på Kultur i Väst Regionbibliotekets webbplats.

Malin Koldenius ”Tänk om”

[…] ”Det som förundrar mig är att det är så svårt att se och göra något åt de brister som finns. Vi känner väl till barns och de ungas behov och skriver om detta med högtravande och goda formuleringar men det är lätt att gömma sig bakom dem. Barn och unga ska prioriteras, så står det i kommuners, regioners och i målsättningar för hela landet.

Tänk om vi gjorde det vi vet – att se till att språk, kultur, och möten med många människor finns runt de små från allra första början. Då skulle alla föräldrar och barn mötas med respekt.

[…] Min vision av hur skolbiblioteks och skolbibliotekariens roll i elevers lärande skulle kunna se ut upplevde jag under ett studiebesök i USA. Utgångspunkten i det arbete jag såg var elevens lärande. Skolledning, lärare och bibliotekarier arbetade målmedvetet i denna riktning genom hela skoltiden – från förskola till gymnasium. De underströk att det inte handlar om skolan, biblioteket, personalen eller något annat, utan om barnen och ungdomarna och deras lärande.

Redan från de första klasserna arbetar man med arbetssätt som i gymnasiet blir regelrätt forskning. När ungdomarna söker till college (högskola) vet de hur man genomför ett vetenskapligt arbete. De förstår hur man lär därför att de har fått träna sig i ett vetenskapligt tänkande under hela sin skoltid.

[…] Jag anser att det är möjligt för oss att arbeta så här i svenska skolor. Det är inte svårt, men man måste vara överens om att göra det i hela skolan. Det behövs pedagogisk ledning och en helhetssyn. Och det behövs skolbibliotek med kunnig personal. […] Ett lärande med utgångspunkt från ett samarbete mellan olika yrkeskategorier”

Louise Limberg ”Skolbibliotek i nya pedagogiska och digitala landskap”

”För att skolbibliotek skall kunna uppfylla förväntningar och förhoppningar med avseende på meningsfullt lärande och kritisk tolkning och användning av information krävs medvetna satsningar, ekonomiskt och politiskt, så att hållbara strukturer skapas och upprätthålls.

[…] …de förändringar vi idag bevittnar i skolan både gällande pedagogiska ideologier och teknikutveckling skapar särskilda förutsättningar för skolbibliotekens möjligheter som aktörer i skolutveckling. I forskningen har vi sett utmärkta exempel på detta. Samtidigt är skolbibliotek ofta sköra institutioner som bygger på individuella bibliotekariers, lärares och ibland skolledares visioner om meningsfullt lärande i den samtida skolan”

Läs alla artiklar! Väl använd tid! Särskilt i pressade perioder. // Pia Malmberg-Kronvall

NE och Wikipedia – inte eller

Länets Ingrid Back i Torsås startade häromveckan en mycket intressant debatt på skolbibl-listan – NE eller Wikipedia (grov sammanfattning).  Bra diskussion du fick igång, Ingrid, tack! Både frågan och svaren är mycket intressanta och relevanta. Du kan läsa mer i Skolbibl-listans arkiv.

Jag väljer (och har fått lov) att citera vad Inga Andersson, Jenny Nyströmskolan, Kalmar, ytterligare en bibliotekarie från länet svarade:

”Vår skola är nog på intet sätt annorlunda än andra skolor – i stort sett alla elever använder wikipedia, en del lärare tillåter det, andra bannlyser det med den konsekvensen att det ändå används med man anger det inte i ngn källförteckning utan användandet mörkas. Vi har ett abonnemang på NE som nås från skolans datorer och kostnaden (ca 14 000/år) är densamma oavsett om vi har kommunlicens eller inte (beroende på hur kostnaden delats upp inom kommunen).

I min roll som bibliotekarie har jag, både mot elever och lärare, försökt påtala både Wikipedias och NE:s positiva och negativa sidor sidor och framför allt poängterat att det är viktigt att man diskuterar de olika källorna och följer med eleverna in i mötet med texten.

Dessutom tycker jag det är jätteviktigt att man, oavsett om man är elev, lärare eller bibliotekarie faktiskt vet vad Wikipedia är och hur det fungerar istället för att mest tycka en massa.

Sedan ett år tillbaka jobbar vi därför lite djupare med just Wikipedia; ett arbetsområde bestod av föreläsningar kring Wikipedia av både mig och lärare med syfte att eleverna så småningen skulle skriva egna artiklar. Ett annat arbetsområde har bestått av analyser av wikipediaartiklar utifrån vissa kriterier. I de efterföljande diskussionerna har följande punkter utkristalliserat sig:

• Eleverna har tidigare inte varit medvetna om att Wikipediaartikeln publiceras innan den är ”färdig” (om man jämför med NE där artikeln inte läggs ut förrän den faktiskt är klar).
• De har inte heller vetat vad fliken ”diskussion” och ”historia” innebär och på vilket sätt innehållet i dessa flikar kan användas för att bedöma artikeln.
• Man har inte heller vetat att det finns utmärkelser typ ”läsvärd artikel” och vad kriterierna för dessa utmärkelser innebär. Inte heller har man tidigare sett ”låset” som anger skrivskydd.
• Det krävs ganska mycket av eleven vad gäller förkunskaper, läsförmåga m.m. för att se de ”glapp” som ibland finns i Wikipediaartiklarna (pga att artikeln inte är klar, pga att skribenten brister i kunskap m.m.) Här är stor skillnad mellan lärares/bibliotekariers sätt att läsa och elever sätt.
• Det har blivit tydligt för eleverna att det ganska tydligt märks om skribenten behärskar sitt ämne eller inte. Gör han/hon inte det märks det ofta på att det är hoppig text, krångligt språk m.m.
• Man har till slut retat sig på att man inte kan se vem som skrivit vad (Till en början tyckte många att det var ”allas rätt” att vara anonym. Särskilt uppenbart blev det då vi läste artiklar som anknöt till varandra, ungefär samma skribenter deltog och där diskussionen emellanåt var ganska ”intensiv”. Eleverna blev nyfikna på vem som stod bakom signaturen och påståenden men möttes bara av ”Please, young people… Den fjättrade ankan has left the building. He has gotten in his car and driven away…. Please take your seats.” på skribentens presentationssida. Frustration och irritation!
• Wikipedia som maktfaktor – oavsett vad vi googlar på, oavsett språk m.m. kommer Wikipedia högst upp i träfflistan. Hur färgar det vår världsbild? Och vilka färgar vår värdsbild? Den ”fjättrade ankan” ovan?

Detta är bara en liten del av allt som kommit upp vid diskussionerna. Är någon intresserad av att veta mer får ni gärna höra av er till Inga Andersson på Jenny Nyströmskolan, Kalmar. Eller varför inte i kommentarer på denna blogg…

//Pia Malmberg-Kronvall

BISS – bibliotek i Sydost i samverkan

14 januari 2010 bildades BISS på ett möte i Kalmar. BISS är en strategisk plattform för lärandefrågor i vid bemärkelse – från förskola till forskning.

Gruppen består av representanter för grundskole-, gymnasie-, folk-, högskole- och universitetsbibliotek i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. BISS är faktiskt på sitt sätt historisk – för första gången finns grundskole- och gymnasiebibliotek med!

Läs mer på Regionbiblioteket i Kalmars webbplats

// Pia Malmberg-Kronvall

Debattera skolbibliotek på Sydsvenskan!

Jag rekommenderar och uppmanar er alla att läsa den goda artikeln ”Skolbiblioteken glöms bort i debatten” i dagens Sydsvenskan 23 december 2009.

Kommentera! Debattera! Sydsvenskan läses av beslutsfattare och citeras av andra medier. 

God Jul och Gott Nytt år dessutom!

// Pia Malmberg-Kronvall

Hårt julpaket – Nya skollagens lagrådsremiss

Nya skollagen kom i veckan och vi var många som med förväntan och farhågor laddade ner de dryga tusen sidorna. Tyvärr besannades många farhågor. Skolbibliotek ligger fortfarande under rubriken ”lokaler, utrustning och skolbibliotek”. Det bidde ingen liknande skrivelse kring kompetenskrav som för Studie- och yrkesvägledare. Det mesta av vad vi skrev i vårt remissyttrande i september måste vi fortsätta kämpa för. Jag har nedan kopierat delar ur lagrådsremissen med kommentarer från arbetsgrupp och remissinstanser som jag funnit särskilt anmärkningsvärda.

Stöd från remissinstanser till att ”alla elever ska ges tillgång till skolbibliotek”

”Att eleverna ska ges tillgång till skolbibliotek får stöd av ett stort antal remissinstanser, bl.a. Statens skolverk, Nationella Skolbiblioteksgruppen, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, Stockholms och Örebro universitet och Lärarförbundet. Dock påpekar t.ex. Sameskolstyrelsen, BRIS (Barnens rätt i samhället) och Umeå universitet att det är otydligt vad som ryms i begreppet skolbibliotek. Svensk biblioteksförening föreslår att Skolverkets definition av skolbibliotek skrivs in i bestämmelsen. I likhet med Lärarnas Riksförbund menar också föreningen att skolbibliotekariens kompetens bör regleras.”

Vad är ett ”skolbibliotek”

”Vissa remissinstanser har uttryckt att det är otydligt vad som ryms i begreppet skolbibliotek. Med skolbibliotek brukar vanligtvis avses en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Regeringen anser att skolbiblioteken spelar en så viktig roll för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen att det är motiverat med en egen bestämmelse i skollagen. Regeringen anser dessutom att det är självklart att även elever i grundsärskolan, specialskolan och sameskolan i motsats till dagens reglering omfattas av bestämmelsen. Som en följd av regeringens förslag i övrigt omfattas även fristående huvudmän av förslaget.”

Varför har inte regeringen inte läst Kulturrådets senaste Skolbiblioteksstatistik?

”Enligt regeringens uppfattning har de allra flesta skolor i samtliga skolformer redan i dag tillgång till skolbibliotek på ett eller annat sätt. Till gången till skolbibliotek måste kunna anordnas på olika sätt beroende på de lokala förhållandena vid varje skola. En liten skola på landsbygden kan ha behov av andra lösningar än en stor skola i en stor stad. Därför måste möjligheterna till att anordna skolbibliotek kunna se olika ut utifrån varje skolas eller elevernas olika behov och förutsättningar. Regeringen föreslår således att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek men att organiseringen av skolbiblioteksverksamheten ska vara flexibel.” Skrämmande och sorgligt, är min kommentar.

Även friskolor ska ge sina elever tillgång till skolbibliotek

” Till skillnad från den gällande bestämmelsen i bibliotekslagen ska bestämmelsen i den nya skollagen gälla såväl offentliga som enskilda huvudmän inom skolväsendet. Bestämmelsen om skolbibliotek i bibliotekslagen bör ersättas med en hänvisning till bestämmelsen om skolbibliotek i den nya skollagen.” Min kommentar: men om det inte finns en definition i skollagen av vad skolbibliotek är (varför inte använda skolverkets ypperliga formulering…) så blir en bestämmelse i praktiken tandlös.

Lokal bedömning – lokalt godtycke?

”Kostnaden för skolbibliotek får således anses utgöra en del i den sammanlagda resursfördelningen. Hur sedan en skola konkret organiserar tillgången till skolbibliotek är en fråga för lokala bedömningar.” […] ” Bestämmelsen innebär en skyldighet för alla skolhuvudmän för de uppräknade skolformerna att anordna sin verksamhet så att eleverna har tillgång till skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen Hur detta anordnas måste kunna variera från skolenhet till skolenhet.” Min kommentar: måhända är jag alltför pessimistisk och misstänksam när det gäller lokal syn på skolbibliotek i ett pressat kommunalekonomiskt krisläge…

Positiv framtidssyn

… måste vi dock ha! Det ÄR ett framsteg att skolbibliotek trots allt ändå finns med i skollagen på ett tydligt sätt, att det ska gälla samma för kommunala skolor som för friskolor. Förhoppningsvis kan man använda sig av formuleringar och citeringar som återfinns i lagtextarbetet kring vad ett skolbibliotek är. Riksdagen ska fatta beslut kring propositionen under våren 2010. Vi har några månader på oss att skriva och driva debatt – låt oss ta den.
// Pia Malmberg-Kronvall

Från kultur till utbildning

Torsdag 3 december 2009 arrangerade Svensk Biblioteksförening och Kungliga Biblioteket i Stockholm en eftermiddag med information och diskussion om Kungliga bibliotekets nya uppdrag. Så här formulerades det i Kulturpropositionen: ”KB utöver sitt huvuduppdrag som forskningsbibliotek, får ett särskilt uppdrag att svara för nationell överblick, främja samverkan och driva på utvecklingen inom vissa övergripande biblioteksfrågor.”

Detta skulle alltså innebära att biblioteken byter departement – från Kultur- till Utbildningsdepartementet. Hur skulle detta påverka oss? Statusmässigt? Resursmässigt? Innehålls- och inriktningsmässigt? Jag tror att det skulle beytda mycket, framförallt för skolbibliotek, men också för folkbibliotek.

Detta skrev Christer Holmqvist på Skolbibliotek Östs blogg:

”… dags för riksbibliotekarie Gunnar Sahlin och Gunilla Herdenberg, chef för Nationell samverkan, att försöka ge svar på frågan hur man blir en nationell biblioteksmyndighet. Vilka bibliotekstyper kommer att ingå i KB:s uppdrag? Enligt KB gäller det alla offentligt finansierade bibliotek, således även universitet och högskolebibliotek. Jag (Christer Holmqvist) var självfallet mycket intresserad över hur man såg på skolbiblioteken i detta sammanhang, särskilt nu när de skrivs in i skollagen. Utan att behövde fråga tog Gunnar glädjande upp skolbiblioteken som mycket viktiga. Man för nu genom ett nationellt råd diskussioner med representanter för olika bibliotekstyper. Tanken är inte att sudda ut deras profil men gärna gränserna mellan dem…

… Ännu mer positiva signaler kring skolbibliotek fick vi höra från Inger Eide Jensen. Hon har fått regeringens uppdrag att på 10 veckor utvärdera bibliotekslagen. Hon skall också föreslå revideringar och former för uppföljning och tillsyn. Hennes utvärdering visade att den, bibliotekslagen, haft en viss betydelse för folkbiblioteken, men i princip ingen för skolbiblioteken. Dessa är ju verkligen inte jämt fördelade. Hon ansåg att om skolbiblioteken hamnar i skollagen så är det den största utbildningspolitiska saken som hänt på mycket länge…”

Vi får se hur det går efter jul, 10 januari 2010 ska hennes arbete vara klart.
// Pia Malmberg-Kronvall

Kristider, influensa och vaccinering

Var och varannan lokaltidning har det. Artiklar om nedskärningar inför nästa år (och så om influensan också förstås). Det verkar vara bistra tider för all kommunal basverksamhet som skola, vård och omsorg. Ibland kan jag fundera över om skattehöjning ändå inte skulle vara positivt för välfärden. Men vad vet jag? Något jag vet är i alla fall att det är valår 2010 och det är nog inte många politiker som i första hand spontant tänker skattehöjning då…

Eftersom jag är intresserad av skolfrågor fastnar mina ögon ofta på rubriker med ”skola”. Nu i budgettider ses det ordet ofta i samband med nedskärningar. När skolan ska spara är det ofta att det sparas på verksamheter som det inte är lagtvunget att ha. Skolbibliotek är inte det. Än. Jag hoppas förstås på att nya skollagen ska ändra på det.

Bibliotekets kompletterande möjligheter
Hur kan skol- och gymnasiebibliotek vaccinera sig mot nedskärningar eller som det i värsta fall kan vara – nedläggning? Vår strategi för vidarelevnad bör nu vara att fokusera på vårt arbete med informationskompetens, digital kompetens och källkritiskt arbete. Plus det faktum att bibliotekets medier tillsammans med bibliotekariens kompetens är avgörande för att skolan ska kunna ge en god, utvecklande och framtidsblickande utbildning för sina elever. Läs Louise Limbergs och svenska kollegors forskning om du behöver uppdatera dina argument. Ytterligare stöd och inspiration kan du hitta på andra sidan Atlanten hos Carol Kuhlthau, Ross Todd och deras efterföljare. All denna forskning visar på framgången när pedagoger och bibliotekarier samverkar för elevens bästa. En förutsättning för ett tätt samarbete och kännedom om eleven som kunskapssökande individ kräver att skolan har ett bibliotek i sina lokaler.

Läsfrämjande då?
Särskilt under skoltidens tidiga år är det oerhört viktigt att alla satsar på att stimulera och utveckla barnens läsförmåga. Fast jag tror ändå att vi kan göra oss själva, och skolans elever, en björntjänst genom att prioritera denna del av vårt arbete i resursnedskärningarnas tider. Böcker kan man alltid se till att det finns i elevernas närhet, bokprat kan man spara på när det kniper. Många beslutsfattare resonerar som så att folkbiblioteket finns ju alltid i kommunen. Det räcker med att eleverna kan gå dit någon gång i månaden ”för att låna böcker”. Skolans egna biblioteksresurser kan man gott lägga i malpåse om det behövs när de ändå bara handlar om böcker…

Kunskap är makt
Genom att fokusera och marknadsföra våra insatser i ”ett undersökande arbetssätt”, stöd till elever att kunna söka, sovra och värdera information ur ett ständigt ökande informationsflöde kommer vi närmare skolans kärnverksamhet – kunskapens område. Därför anser jag att vi behöver prioritera och framhålla vårt arbete med informationskompetens. Ett arbete som kräver tät samverkan med pedagoger och arbetslag. En resurs för skolan som måste finnas nära eleven, öppet och tillgängligt med kunskapsbyggande tillsammans som ledstjärna.

Influensa och vaccinering
Influensan då – jo, någon slags influensa drabbade mig, bloggskribenten, för några veckor sedan, med feber och ämlighet. Det drabbade givetvis också bloggandet, jag fick prioritera annat för att komma ikapp på jobbet. Så kan det gå. Trots att det är avgörande för en blogg med kontinuitet – på samma sätt som eleven behöver bibliotekets alla resurser dagligen och när. Jag ska vaccinera mig så snart det går. Tänk på att du kan ”vaccinera” ditt skolbibliotek genom att prioritera informationskompetensen inom de snäva rama vår offentliga verksamhet befinner sig just nu. // Pia Malmberg-Kronvall

Vara både privat och yrkesmänniska på Facebook – kolla på Teacher on demand

Jo, jag kan ibland ha problem med att bestämma mig för om jag vill bli Facebook-vän med människor jag möter i jobbet. Privat tillåter jag mig vara både spontan och tramsig. Men i min roll som bibliotekskonsulent försöker jag lägga band på mig. På Facebook vill jag kunna tramsa vid behov…

Hittade tips på hur man kan göra genom en artikel i DiU Datorn i utbildningen! Via webbplatsen Teacher on demand hittade jag en instruktionsfilm om hur man begränsar vad vissa ”vänner” kan se av din profil på Facebook

På köpet fick jag tips om att det här finns fria filmer som du kan tipsa vidare om till lärare och elever. Så här skriver man om syftet med webbplatsen:

Under de två senaste åren har diskussionen om ungas nätkulturer blivit allt påtagligare i våra skolor. Goda idéer som podmatte och mattewebb har sett dagens ljus tack vare driftiga och tekniskt kunniga personer såsom exempelvis Åsa Sundelin på Broängenskolan.
Att skapa förklarande filmer kan alla lära sig. Att sedan konvertera dessa filmer så att de kan strömmas ut till datorer eller podcastas till i-Podar är inte lika lätt utan det kräver en support som inte finns på så många ställen. Teacher on Demand syftar till råda bot på detta genom att förenkla för den vanliga läraren att nå ut till elever och föräldrar. Ladda upp en film, skriv in sökord ex matematik, år 7-9, ekvation, etc så fixar ToD resten

// Pia Malmberg-Kronvall

Skolbibliotek i remissyttranden till skollagen

Förra veckan ”roade jag mig med” att skumläsa remissyttranden från kommuner till nya skollagen. PDF-formatets sökfunktion är ju en underbar hjälp till digital skumläsning

Majoriteten av det jag läste där ”skolbibliotek” fanns med, tog framförallt upp att ett lagstadgat skolbibliotek innebär ekonomiska pålagor för kommunerna. Än en gång tycks penningens pedagogik råda…

Jag förstår så väl att snåla budgetar är den hårda verklighet som skolornas beslutsfattare måste hantera oavsett politiskt styre eller enskild viljeinriktning. Men önskar ändå att man inför ett lagförslag kunde se vidare än till en konkret budgetsituation, att man kunde se mer åt ett samhälls- och framförallt ett framtidsperspektiv.// Pia Malmberg-Kronvall