Skolbibliotekets roller av idag

Tack till Peter Alsbjer som lagt upp en videofilmslänk om skolbiblioteks roller av idag på sin Facebook. ”School librarians like Stephanie Rosalia have transformed into multi-faceted information specialists who guide students through the flood of digital information that confronts them on a daily basis.”

Enligt min mening visar den verkligen på de olika roller och delar som ingår i uppdraget – förmedla böcker och läslust, stöd till elever med lässvårigheter, hur bemöter och stöttar man elever som nyss kommit till landet. Och så ”web literacy” – hur läser, granskar, dubbelkollar man en webbsidas trovärdighet och relevans för ens fråga. Stephanie Rosalia börjar jobba med web literacy tidigt under elevernas skolår, 5th grade eftersom det är försent att börja på det som motsvaras av vårt högstadium och/eller gymnasium.

Web literacy
Ännu ett bidrag till floran av benämningar på det som jag ser som en av både nutidens och framtidens viktigaste kompetenser? Fjärde basfördigheten. Eftersom det verkar som att beslutsfattare i allmänhet ännu inte bestämt sig för vad det ska heta… IT-kompetens, IKT- eller digital kompetens. Och så har vi biblioteksbranschens informationskompetens. Här högskolebibliotekens definitioner av lärandemål kring informationskompetens.

Sedan något år tillbaka har jag försökt hålla mig till EU-parlamentets digital kompetens – för att de listar alla olika delkompetenser som ingår. Nu får web literacy bli en bubblare på min favoritbegreppslista. Behövs dock en svensk variant, som inte låter som att det handlar om att kunna webbteknik. Någon som kan hjälpa mig med det?

Undrar om det fungerar att skicka en videolänk som ett inlägg till riksdags och Skolverkets arbete med ny lärarutbildning och framförallt till den kring ny läroplan??? Får väl grunna på det ett tag.

Här är i alla fall länken till Skolverkets portal 2011 om processen med ny läroplan och nya kursplaner. Rekommenderas för den som vill hålla sig uppdaterad! För det måste vi väl?

Ny lärarutbildning – remisstid till 30 mars 2009

Jag har tagit upp nya lärarutbildningen (SOU 2008:109) tidigare på denna blogg. Den har nu remisstid fram till 30 mars 2009. Nationella Skolbiblioteksgruppen är ett nätverk av många som kommer att avge ett remissvar.

Vem som helst har rätt att avge ett remissvar, så det kan även du göra om du har synpunkter och idéer.

Från en bibliotekaries horisont kunde man till exempel önska att det fanns något om samverkan mellan pedagoger och skolbibliotekarier, hur det påverkar metoder, vilken roll det kan spela för informations- och digital kompetens hos eleverna.

Här kan du läsa mer om hur man skriver remissvar i en promemoria från Statsrådsberedningen, framställd föredömligt strukturerat och lättbegripligt.
// Pia Malmberg-Kronvall

Tube or not tube? YouTube och TruTube

YouTube har vi väl hört talas och sett ett tag nu. Annika Hultén, bibliotekarie på folkhögskola och medlem i Kolla Källans referensgrupp, skriver om hur man jobbat med info från YouTube, finns på Kolla Källans idélåda.. Är det någon av er här omkring som jobbat på liknande sätt?

TrueTube hittade jag efter att ha läst en artikel i Diu nr 1 2009, Datorn i utbildningen. Jag citerar rakt av: ”Truetube.co.uk är en ideell tjänst som inriktar sig på att visa filmer där man tar upp viktiga diskussionsämnen. Ofta är det ungdomar som pratar. Det finns möjlighet att bidra med eget material”.

Sista tipset har också med engelska att göra – Språklänksportalen - ett delarbete inom projektet Ung kommunikation. Kolla gärna på fler av deras temagrupper och du kan hitta mycket matnyttigt inom digital kompetens och lärande.
// Pia Malmberg-Kronvall

IT-, IKT eller digital kompetens?

Sen några veckor tillbaka diskuteras det lite varstans om hur man bör benämna det jag skrivit som rubrik. Anledningen är faktiskt förslaget (betänkandet) till ny lärarutbildning.

I ursprungliga direktivet verkar det inte alls finnas med vid en sökning på alla tre begreppen i pdf-filen. I tilläggsdirektivet 2008:43 står ”informations- och kommunikationsteknik samt lärande i digitala miljöer”. I betänkandet (SOU 2008:109) finns alla begreppen med. Förhoppningsvis menar man samma innehåll…

Jag tycker nog ändå att det är oroande att man inte verkar inse att det är viktigt att bestämma sig för ett begrepp. För innehållet är så pass centralt för framtida kompetensbehov att det behövs en korrekt definition. Biblioteksvärldens ”informationskompetens” tycker jag borde kunna vara en lämplig begreppskandidat. För då handlar det främst om ett förhållningssätt till information och kunskapssökande. Inte om vilket verktyg man använder.

Jag kan fortfarande bli förvånad, och ibland förskräckt, över att IT-kunnandet, text, bild, presentationsverktyg, blogg, wikis, kommunikation med mera, fortfarande är så ytligt och begränsat i skolor och ute i vårt samhälle. Och att vuxenvärlden överlämnat ansvaret till barn och unga att skaffa sig kunskaperna på egen hand.

Så egentligen är det kanske inte så intressant vad man kallar det? Viktigast är nog som IT-branschen uttrycker det hela via en artikel i Computer Sweden i höstas:

”Att lärarutredningen lyfter fram den digitala kompetensen i lärarutbildningen är ett stort steg mot ett effektivt lärande och en fungerande undervisning i svenska skolan. Spela inte bort möjligheten.”

Följ vidare debatt på Skolverkets Omvärldsbloggen!
// Pia M-K