Gy11 – release(party) idag 28 april 2009

NU har den kommit! Regeringens lagrådsremiss till riksdagen för ett nytt gymnasium. Läs hela hos Utbildningsdepartementet. eller se Jan Björklunds presentation i webbutsändning.

Det gjorde jag nyss. Inte så många överraskningar eller nyheter kanske, men betänk då att jag inte läst hela lagrådsremissen. 12 yrkesprogram som till största delen liknar det vi har idag, med några korrigeringar. 6 högskoleförberedande program med högre krav än idag både vad gäller antagning och innehåll. Det blir ett särskild humanistisk och ekonomisk program samt att det estetiska blir kvar. Media kommer att bli en inriktning inom samhällsvetenskapliga.

En nyhet är att historia blir obligatoriskt ämne för alla. Kära alla ni som jobbar på gymnasiebibliotek – tänk er vilket sökande och forskande det kommer att bli. Just historielärare brukar vara noga med källkritik, just det, bibliotekets resurser kommer att brukas på etthelt annat sätt från det år då Det Nya Gymnasiet blir verklighet – 2011.

Särskilt Gymnasiearbete kommer att ersätta nuvarande Projektarbete och skall knytas tydligare till programinriktning.

Än jobbar man på vad som ska ske med det som idag kallas Individuella programmet. Resultatet ska vara klart efter sommaren.

Bibliotekets roll
När man söker på ”gymnasiebibliotek” eller ”bibliotek” i lagrådsremissens pdf-fil… hur många träffar blir det då? Retorisk fråga, jag vet, jag vet, men det ingick inte heller i utredningens uppdrag (samma gäller för övrigt även för nya läroplans- och skollagsarbetet – bibliotekets roll är inte med i uppdraget).

Det blev en träff och det är i avsnittet ”spontant avlämnade remissyttranden”. Där finns vi ”verksamma vid gymnasiebibliotek i Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar och Kronobergs län”. Vi gjorde i alla fall en insats och tog vår chans att påverka. Här hittar ni medlemmarna i riksdagen Utbildningsutskott.
// Pia Malmberg-Kronvall

4 maj – Kulturrådets skolbiblioteksundersökning

På måndag 4 maj 2009 kommer den – Kulturrådets nationella undersökning om skolbibliotekens resurser, standard och innehåll. Uppgifterna lämnades under hösten förra året. Innan finans-krisen slog till och skakade om.

Det är ett understatement att komma med att det blir högintressant att se resultatet, inte sant? Samtidigt känns det som att man skulle behöva göra en liknande undersökning efter innevarande års budgetarbete. Hur går det med era resurser – mediaanslag, personal, gör man några investeringar eller eller i alla fall reinvesteringar?
// Pia Malmberg-Kronvall

Korint – ett russin i texters goda kakor

Fick via Biblist tips om en blogg om texter, med klar uppmaning om ett vidgat textbegrepp. Korint har hälften av rötterna i vår region, nämligen via Pernilla Ragnarsson, skolbibliotekarie i Älmhult.

Så här beskriver de bloggen: ”Korint – en massa text är en blogg för dig som älskar text oavsett om det handlar om att skriva själv eller läsa någon annans. Vi har stora planer för Korint …
På Korint blir dina texter lästa av andra och du kan läsa andras texter. Vi hoppas få igång massor av diskussioner kring text.”

Ska bli spännande att följa denna blogg! Lycka till!
// Pia Malmberg-Kronvall, Regionbiblioteket i Kalmar län

Dewey – klassificeringssystemet för dig och din skola framöver?

Jag minns att det stod något i höstas på BIBLIST att Kungliga biblioteket, KB, skulle gå över till Dewey som klassificeringssystem. Och? Vad skulle det innebära för skol- och folkbibliotek? Nu kommer det att innebära – beslutet är fattat.

Nyss väckte Anna-Stina Axelsson, Regionbibliotek Stockholm, frågan igen på Skolbib-listan. Det fick mig att börja titta närmare på KB:s, Kungliga bibliotekets webbplats för bakgrund och beslutsunderlag.

I rapporten ”Dewey som klassifikationssystem – varför bör vi byta ut SAB?” från december 2008 av Svensk biblioteksförenings utvecklingsråd för media och samlingar man kan läsa:
”Det är svårt för ett litet land som Sverige att på sikt ensamt underhålla och utveckla ett klassifikationssystem. SAB-systemet är föråldrat och behöver göras om från grunden”
…
”Det är av stor vikt att hålla samman det svenska biblioteksväsendet med ett gemensamt system för klassifikation. Det är också en stor pedagogisk fördel om folk/skolbibliotek också går över till Dewey, helst samtidigt som universitets- och högskolebiblioteken”
…
”Besvärlig övergångsfas
Svenska bibliotekarier har en djup kunskap i SAB-systemet och det krävs omfattande utbildningsinsatser för att lära om till Dewey. Under en övergångsperiod kommer det att vara nödvändigt att arbeta parallellt i båda systemen, vilket kan upplevas som rörigt, även av biblioteksanvändarna. Hylluppställningen är en central fråga för folk-och skolbiblioteken och den hanteringen kommer att se olika ut på olika bibliotek i ett övergångsskede. Detta kommer i övergångsskedet (kanske tio år) att försvåra användningen för alla som rör sig mellan olika bibliotek och bibliotekstyper” (hela rapporten hittar du via Svensk Biblioteksförening –> klicka på Om föreningen –> klicka Utvecklingsråd och välj rapporten från mittenfältet)

KB planerar att starta med övergången senare delen av 2009 för att vara genomförd 2012.

Tittar man på de olika rapporterna kan bara konstatera att Biblioteksföreningen har mer om användarperspektiv än vad Kungliga Biblioteket har, helt i enlighet med sina respektive uppdrag.

Hur ska vi göra på våra skolor? Ha Dewey och SAB i katalogen och SAB på hyllorna? Eller bör vi göra om också hylluppställningen till Dewey? Vilket skulle innebära ett hästarbete och kräva resurser och får man dem i denna ekonomiska vargavinter?

Kommer det att finnas lika många hylluppställningar som det finns kommuner eller till och med bibliotek? Eller kan vi och bör vi göra ett någorlunda enhetligt system tillsammans? Ska det se likadant ut med hylluppställningen på skol-, gymnasie- och folkbibliotek?

Eller ska vi ha egna, exempelvis tematiska hylluppställningar i skolbiblioteken? Exempelvis efter skolämnen? Kan vi äntligen ha både vilda och tama djur på samma ställe? Språk och litteratur närmare varandra? Kärnkraft, annan energi och miljöaspekter tillsammans?

Och hur få vi in ”ett användarperspektiv”? Dags att börja fundera och planera?
// Pia Malmberg-Kronvall

Skolbibliotek i regeringens reformarbete inom skolans värld?

Yttrande över betänkande SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning:

Vi anser att det i en hållbar lärarutbildning behövs moment som ger metoder, exempel och forskning kring samverkan mellan pedagoger och bibliotekarier på förskole-, grundskole, gymnasie- och komvuxnivå.

Nyutbildade lärare har förvisso erfarenhet från att använda ett biblioteks olika resurser och medier utifrån sina egna akademiska studier. Däremot har de inte fått med sig någon erfarenhet av eller metoder för att vara pedagogiska handledare för elever som ska söka information, granska och jämföra källor, jobba med fördjupning och faktainhämtning i en utvidgad lärmiljö, exempelvis i bibliotek och via Internet. Med det arbetssätt som råder i dagens skola behöver läraren detta med sig från sin utbildning för att kunna uppfylla mål, läroplan och riktlinjer samt framförallt för att kunna förmedla hållbara färdigheter till eleverna.

Vi ser tydliga kopplingar mellan samverkan bibliotekarie och pedagoger särskilt till perspektiven vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt samt informations- och kommunikationsteknik (IKT) som utbildningsresurs.

Vi anser vidare att det för en hållbar lärarutbildning krävs att digital kompetens/it-kompetens/ikt-kompetens får en strukturerad, entydig och framträdande roll som genomsyrar hela lärarutbildningens alla delar. / Nätverket för grundskole- och gymnasiebiblioteken i Kalmar län

Ny läroplan och nya kursplaner
Skolverket har fått uppdrag från regeringen. Mer om det finns på Skolverkets webbplats för arbetet. På en mailfråga till projektledare Niclas Westin fick jag svaret:
”Skolbibliotekens pedagogiska roll lyfts fram som ett exempel under rubriken 2.8 Rektors ansvar i samband med läromedel och annat stöd för att kunna söka och utveckla kunskaper. Det är i nuläget för tidigt för att kunna säga om denna reglering kommer att ses över och eventuellt förändras, vi har inget specifikt uppdrag att göra den typen av översyn.”

Kulturrådet och DIK-förbundet finns med i en diger lista över de som bjudits in till samråd med Skolverket i frågan om ny läroplan. Men inte Nationella Skolbiblioteksgruppen. Inte någon av de ideella skolbiblioteksföreningarna. Inte Svensk biblioteksförening. Suck.
// Pia Malmberg-Kronvall