Kristider, influensa och vaccinering

Var och varannan lokaltidning har det. Artiklar om nedskärningar inför nästa år (och så om influensan också förstås). Det verkar vara bistra tider för all kommunal basverksamhet som skola, vård och omsorg. Ibland kan jag fundera över om skattehöjning ändå inte skulle vara positivt för välfärden. Men vad vet jag? Något jag vet är i alla fall att det är valår 2010 och det är nog inte många politiker som i första hand spontant tänker skattehöjning då…

Eftersom jag är intresserad av skolfrågor fastnar mina ögon ofta på rubriker med ”skola”. Nu i budgettider ses det ordet ofta i samband med nedskärningar. När skolan ska spara är det ofta att det sparas på verksamheter som det inte är lagtvunget att ha. Skolbibliotek är inte det. Än. Jag hoppas förstås på att nya skollagen ska ändra på det.

Bibliotekets kompletterande möjligheter
Hur kan skol- och gymnasiebibliotek vaccinera sig mot nedskärningar eller som det i värsta fall kan vara – nedläggning? Vår strategi för vidarelevnad bör nu vara att fokusera på vårt arbete med informationskompetens, digital kompetens och källkritiskt arbete. Plus det faktum att bibliotekets medier tillsammans med bibliotekariens kompetens är avgörande för att skolan ska kunna ge en god, utvecklande och framtidsblickande utbildning för sina elever. Läs Louise Limbergs och svenska kollegors forskning om du behöver uppdatera dina argument. Ytterligare stöd och inspiration kan du hitta på andra sidan Atlanten hos Carol Kuhlthau, Ross Todd och deras efterföljare. All denna forskning visar på framgången när pedagoger och bibliotekarier samverkar för elevens bästa. En förutsättning för ett tätt samarbete och kännedom om eleven som kunskapssökande individ kräver att skolan har ett bibliotek i sina lokaler.

Läsfrämjande då?
Särskilt under skoltidens tidiga år är det oerhört viktigt att alla satsar på att stimulera och utveckla barnens läsförmåga. Fast jag tror ändå att vi kan göra oss själva, och skolans elever, en björntjänst genom att prioritera denna del av vårt arbete i resursnedskärningarnas tider. Böcker kan man alltid se till att det finns i elevernas närhet, bokprat kan man spara på när det kniper. Många beslutsfattare resonerar som så att folkbiblioteket finns ju alltid i kommunen. Det räcker med att eleverna kan gå dit någon gång i månaden ”för att låna böcker”. Skolans egna biblioteksresurser kan man gott lägga i malpåse om det behövs när de ändå bara handlar om böcker…

Kunskap är makt
Genom att fokusera och marknadsföra våra insatser i ”ett undersökande arbetssätt”, stöd till elever att kunna söka, sovra och värdera information ur ett ständigt ökande informationsflöde kommer vi närmare skolans kärnverksamhet – kunskapens område. Därför anser jag att vi behöver prioritera och framhålla vårt arbete med informationskompetens. Ett arbete som kräver tät samverkan med pedagoger och arbetslag. En resurs för skolan som måste finnas nära eleven, öppet och tillgängligt med kunskapsbyggande tillsammans som ledstjärna.

Influensa och vaccinering
Influensan då – jo, någon slags influensa drabbade mig, bloggskribenten, för några veckor sedan, med feber och ämlighet. Det drabbade givetvis också bloggandet, jag fick prioritera annat för att komma ikapp på jobbet. Så kan det gå. Trots att det är avgörande för en blogg med kontinuitet – på samma sätt som eleven behöver bibliotekets alla resurser dagligen och när. Jag ska vaccinera mig så snart det går. Tänk på att du kan ”vaccinera” ditt skolbibliotek genom att prioritera informationskompetensen inom de snäva rama vår offentliga verksamhet befinner sig just nu. // Pia Malmberg-Kronvall

Skolbiblioteksvisioner?

2010 är biblioteksverksamheten en naturlig del i skolutveckling och elevernas och lärarnas arbetssätt

Så lyder den skolbiblioteksvision för Regionbiblioteket i Kalmar län som antogs april 2005 av primärkommunala nämnden (PKN) hos Regionförbundet i Kalmar län.

Så här definieras skolbibliotekets pedagogiska roll:

Skolbibliotekets pedagogiska funktion innebär att det ska höja kvaliteten på elevers lärande i skolan.
För att bidra till lärande måste biblioteket verka genom undervisningen, dvs via lärare och de skoluppgifter eleverna arbetar med.

År 2010 är nära
Det är bara några månader dit och det är kristider hos kommunerna. Inte bara i Kalmar län utan detta gäller för hela landet. Resurser skärs ner, personal blir övertaliga/varslas, en del bibliotek kommer att stängas helt. Hur driver man då frågan att biblioteken ska vara en naturlig del i skolutveckling? Kan man tala om skolutveckling i finanskrisens tid?

Argument
Bibliotekslagen, nuvarande skollagen, kommande skollagen – knappast tillräckligt skydd eftersom nedskärningar sker.
Forskning och evidens? Skrifter och pamfletter? Tja, känns inte som det är läge att föreslå som lästips till våra beslutsfattare just nu.

Nya metoder
Vilka nya metoder skulle vi kunna komplettera med? Ska vi skriva insändare om att det nog är just i finanskriser som bibliotekets resurser måste vara intakta just för neddragningar inom andra områden? Är det fruktbart att betona att ett resursstarkt/-intakt bibliotek kan vara en kompensation (och ett alternativ) till de läromedel man inte har råd att köpa in eller datasalar man inte får uppdatera!?

Jo, jag har en tanke till en revidering av Regionbibliotek Kalmars skolbiblioteksvision:

Varje elev i Kalmar län ska ha tillgång till individanpassad vägledning, stöttning, handledning och stimulans av sin skolbibliotekarie i ett välutrustat skolbibliotek på sin väg mot kurs- och läroplaners mål samt förvärvande av nyckelkompetenser för livslångt lärande.

Kanske är det just nu som man ska en diskussion, ett arbetspass och kraft för att uppdatera vår skolbiblioteksvision?
// Pia Malmberg-Kronvall

Se filmen om Google Scholar – på svenska

Anna Wolke, Högskolebiblioteket i Kalmar, och Christel Olsson, Högskolan i Borås, har gjort ett lärobjekt i form av en video/film om Google Scholar. Den är 2.22 min kort och kombinerar tal, bild, exempel på ett föredömligt och avspänt sätt. Indirekt tar den även upp Google ur ett granskande och källkritiskt perspektiv.

Filmen passar alla
Filmen är gjord så att den passar även för studerande på högstadiet och gymnasiet såväl som för vuxenstuderande man möter på folkbibliotek och lärcentra.

Nätverket Sökguiden
Google Scholar-videon är gjord inom Nätverket Sökguiden är ett samarbete mellan framförallt högskole- och universitetsbibliotek, men även ett par gymnasiebibliotek har funnits med genom åren. ”Nätverket Sökguiden är till för dig som vill samarbeta kring utveckling av texter och lärobjekt om informationssökning. Idén bakom nätverket är att bygga upp en gemensam plattform med texter, lärobjekt och undervisningsmaterial kring informationssökning.”
// Pia Malmberg-Kronvall

Nya Länkskafferiet!

… är enligt min mening en mycket positiv upplevelse. Layouten har förändrats = förbättrats. Se själv här - eller ännu bättre – se tillsammans med kollegor och elever!
Jag tycker webbplatsens nu är luftigare och därmed tydligare. Det går att prenumerera på nya länkar via RSS men också via Twitter

Fler sökmöjligheter
Där finns fler ingångar än tidigare – förutom sökrutan också via skolämnen eller taggmoln samtidigt som den gamla temaindelningen finns kvar, folk och länder osv.

För lärare
Färdiga sökövningar ”för lärare” finns som särskild ingång. Och det är väl här jag kan ge ett något negativt påpekande – det hade varit bra om rubriken istället varit ”för lärare och bibliotekarier”. För det är uppgifter som man med fördel kan göra tillsammans med bibliotekarie. När man väl är på sidan finns bibliotekarien med, men jag tycker nog att det varit mer pedagogiskt att ha det med redan i rubriken som ett tips om vikten av samverkan mellan dessa två av skolans professioner.

Upp till 12 år – både bilder och text
Genom att ha en särskild ingång till elever på låg- och mellanstadiet har hela webbplatsen fått en neutralare och vuxnare layout. Samtidigt får de yngre en layout och ingång som passar bättre för dem. Ugglor! Dessutom har de länkingångar som är anpassade efter skolämnen. Något att utgå från när vi ska planera framtidens Dewey-övergång?

Snyggt jobbat Skolverket!
// Pia Malmberg-Kronvall

Ny läroplan + Skolbiblioteksmanifestet = sant?

Skolverket har fått i uppdrag att skriva ny läroplan och nya kursplaner. Du kan följa processen på Skolverkets särskilda webbsidor för reformarbetet Skola 2011.

Kan väl bara stilla (hittills!) önska att Skolbiblioteksmanifestets inledande ord kring skolbibliotekens uppdrag ”Skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare” kommer att vävas in på ett tydligare sätt än tidigare.

I de befintliga läroplanerna står att läsa under Rektors ansvar ”skolans arbetsmiljö utformas så att eleverna får tillgång till handledning, läromedel av god kvalitet och annat stöd för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, t.ex. bibliotek, datorer och andra hjälpmedel”. Mer krut och pondus för skolbiblioteken önskas, tack!
// Pia Malmberg-Kronvall

Skolbibliotekets roller av idag

Tack till Peter Alsbjer som lagt upp en videofilmslänk om skolbiblioteks roller av idag på sin Facebook. ”School librarians like Stephanie Rosalia have transformed into multi-faceted information specialists who guide students through the flood of digital information that confronts them on a daily basis.”

Enligt min mening visar den verkligen på de olika roller och delar som ingår i uppdraget – förmedla böcker och läslust, stöd till elever med lässvårigheter, hur bemöter och stöttar man elever som nyss kommit till landet. Och så ”web literacy” – hur läser, granskar, dubbelkollar man en webbsidas trovärdighet och relevans för ens fråga. Stephanie Rosalia börjar jobba med web literacy tidigt under elevernas skolår, 5th grade eftersom det är försent att börja på det som motsvaras av vårt högstadium och/eller gymnasium.

Web literacy
Ännu ett bidrag till floran av benämningar på det som jag ser som en av både nutidens och framtidens viktigaste kompetenser? Fjärde basfördigheten. Eftersom det verkar som att beslutsfattare i allmänhet ännu inte bestämt sig för vad det ska heta… IT-kompetens, IKT- eller digital kompetens. Och så har vi biblioteksbranschens informationskompetens. Här högskolebibliotekens definitioner av lärandemål kring informationskompetens.

Sedan något år tillbaka har jag försökt hålla mig till EU-parlamentets digital kompetens – för att de listar alla olika delkompetenser som ingår. Nu får web literacy bli en bubblare på min favoritbegreppslista. Behövs dock en svensk variant, som inte låter som att det handlar om att kunna webbteknik. Någon som kan hjälpa mig med det?

Undrar om det fungerar att skicka en videolänk som ett inlägg till riksdags och Skolverkets arbete med ny lärarutbildning och framförallt till den kring ny läroplan??? Får väl grunna på det ett tag.

Här är i alla fall länken till Skolverkets portal 2011 om processen med ny läroplan och nya kursplaner. Rekommenderas för den som vill hålla sig uppdaterad! För det måste vi väl?

Tube or not tube? YouTube och TruTube

YouTube har vi väl hört talas och sett ett tag nu. Annika Hultén, bibliotekarie på folkhögskola och medlem i Kolla Källans referensgrupp, skriver om hur man jobbat med info från YouTube, finns på Kolla Källans idélåda.. Är det någon av er här omkring som jobbat på liknande sätt?

TrueTube hittade jag efter att ha läst en artikel i Diu nr 1 2009, Datorn i utbildningen. Jag citerar rakt av: ”Truetube.co.uk är en ideell tjänst som inriktar sig på att visa filmer där man tar upp viktiga diskussionsämnen. Ofta är det ungdomar som pratar. Det finns möjlighet att bidra med eget material”.

Sista tipset har också med engelska att göra – Språklänksportalen - ett delarbete inom projektet Ung kommunikation. Kolla gärna på fler av deras temagrupper och du kan hitta mycket matnyttigt inom digital kompetens och lärande.
// Pia Malmberg-Kronvall

IT-, IKT eller digital kompetens?

Sen några veckor tillbaka diskuteras det lite varstans om hur man bör benämna det jag skrivit som rubrik. Anledningen är faktiskt förslaget (betänkandet) till ny lärarutbildning.

I ursprungliga direktivet verkar det inte alls finnas med vid en sökning på alla tre begreppen i pdf-filen. I tilläggsdirektivet 2008:43 står ”informations- och kommunikationsteknik samt lärande i digitala miljöer”. I betänkandet (SOU 2008:109) finns alla begreppen med. Förhoppningsvis menar man samma innehåll…

Jag tycker nog ändå att det är oroande att man inte verkar inse att det är viktigt att bestämma sig för ett begrepp. För innehållet är så pass centralt för framtida kompetensbehov att det behövs en korrekt definition. Biblioteksvärldens ”informationskompetens” tycker jag borde kunna vara en lämplig begreppskandidat. För då handlar det främst om ett förhållningssätt till information och kunskapssökande. Inte om vilket verktyg man använder.

Jag kan fortfarande bli förvånad, och ibland förskräckt, över att IT-kunnandet, text, bild, presentationsverktyg, blogg, wikis, kommunikation med mera, fortfarande är så ytligt och begränsat i skolor och ute i vårt samhälle. Och att vuxenvärlden överlämnat ansvaret till barn och unga att skaffa sig kunskaperna på egen hand.

Så egentligen är det kanske inte så intressant vad man kallar det? Viktigast är nog som IT-branschen uttrycker det hela via en artikel i Computer Sweden i höstas:

”Att lärarutredningen lyfter fram den digitala kompetensen i lärarutbildningen är ett stort steg mot ett effektivt lärande och en fungerande undervisning i svenska skolan. Spela inte bort möjligheten.”

Följ vidare debatt på Skolverkets Omvärldsbloggen!
// Pia M-K

Infoo.se – fortsättningen på SUNET:s webbkatalog

infoo.se heter fortsättningen på SUNET:s webbkatalog över svenska webbresurser som funnits sedan 1993. Nu blir resursen kommersiell men dock med visst fortsatt inflytande från grundarna. Läs mer i pressmeddelandet.

Uppslagsverk åt folket – NE och/eller Wikipedia?

Först ut – NE
Är det någon mer än jag som för snart en månad sedan undrade vad som hänt med NE? Hackers? Nya ägare? Nytt gränssnitt? Varför? Sen tänkte jag att det är nog bara jag som är ovan och reagerade mot att jag nuförtiden inte visste med automatik var jag skulle klicka. För jag hade missat alla eventuella nyhetsbrev och förhandsinformationer.

Alltså kontaktar jag skolkontakten på NE, den mycket vänlige Kenneth Andersson, och fick mycket förklarat. NE Skol är dagens NE junior (och lite till) och NE Enkel-artikel är forna NE junior. Personligen känner jag just nu att det är mycket text och få bilder. Vad tycker du? Det finns ett tyckande-formulär på NE:s webb

Och så – Wikipedia
Nej, inte ens förhållandet till Wikipedia är entydigt svart eller vitt/för eller emot. Jag kan väl säga att jag fortfarande hyser en sund skepsis som grundinställning, framförallt till den svenska upplagan, eftersom vi är ett så litet språkområden. Samtidigt jag tycker att Wikipedia har ett försprång framför NE när det gäller nya företeelser, ”ungdomskultur” och specialintressen. Och att man kommer långt i diskussioner med elever genom att helt enkelt klicka på flikarna historik och diskussion plus att man kollar några användare/skribenters bakgrund och kunskaper. Granskande förhållningssätt och källkritik.

Ett intressant lästips är Maria Mattus avhandling ”De länkade orden : den digitala arenans dynamik”, utkom april 2008 (78 sidor och läsvänligt språk). I de intervjuer hon gjort med wikipedianer och andra brukare ser hon bland annat : ”… de tyckte att Wikipedia snarare kunde ses som en ingång, för att få uppslag och idéer om var eleverna kan leta vidare, snarare än att stå för den stora sanningen”

Kolla även på vad som kom fram under Wikipedia-konferensen i Lund nu i november 2008.

Hur tänker du? Hur tänker lärarna? Hur tänker eleverna? Kommentera gärna!

Olof Sundin föreläser om Wikipedia i Kalmar 2 december 2008. Arr: AvMedia Kalmar län