Nya Länkskafferiet!

… är enligt min mening en mycket positiv upplevelse. Layouten har förändrats = förbättrats. Se själv här - eller ännu bättre – se tillsammans med kollegor och elever!
Jag tycker webbplatsens nu är luftigare och därmed tydligare. Det går att prenumerera på nya länkar via RSS men också via Twitter

Fler sökmöjligheter
Där finns fler ingångar än tidigare – förutom sökrutan också via skolämnen eller taggmoln samtidigt som den gamla temaindelningen finns kvar, folk och länder osv.

För lärare
Färdiga sökövningar ”för lärare” finns som särskild ingång. Och det är väl här jag kan ge ett något negativt påpekande – det hade varit bra om rubriken istället varit ”för lärare och bibliotekarier”. För det är uppgifter som man med fördel kan göra tillsammans med bibliotekarie. När man väl är på sidan finns bibliotekarien med, men jag tycker nog att det varit mer pedagogiskt att ha det med redan i rubriken som ett tips om vikten av samverkan mellan dessa två av skolans professioner.

Upp till 12 år – både bilder och text
Genom att ha en särskild ingång till elever på låg- och mellanstadiet har hela webbplatsen fått en neutralare och vuxnare layout. Samtidigt får de yngre en layout och ingång som passar bättre för dem. Ugglor! Dessutom har de länkingångar som är anpassade efter skolämnen. Något att utgå från när vi ska planera framtidens Dewey-övergång?

Snyggt jobbat Skolverket!
// Pia Malmberg-Kronvall

Dewey – klassificeringssystemet för dig och din skola framöver?

Jag minns att det stod något i höstas på BIBLIST att Kungliga biblioteket, KB, skulle gå över till Dewey som klassificeringssystem. Och? Vad skulle det innebära för skol- och folkbibliotek? Nu kommer det att innebära – beslutet är fattat.

Nyss väckte Anna-Stina Axelsson, Regionbibliotek Stockholm, frågan igen på Skolbib-listan. Det fick mig att börja titta närmare på KB:s, Kungliga bibliotekets webbplats för bakgrund och beslutsunderlag.

I rapporten ”Dewey som klassifikationssystem – varför bör vi byta ut SAB?” från december 2008 av Svensk biblioteksförenings utvecklingsråd för media och samlingar man kan läsa:
”Det är svårt för ett litet land som Sverige att på sikt ensamt underhålla och utveckla ett klassifikationssystem. SAB-systemet är föråldrat och behöver göras om från grunden”
…
”Det är av stor vikt att hålla samman det svenska biblioteksväsendet med ett gemensamt system för klassifikation. Det är också en stor pedagogisk fördel om folk/skolbibliotek också går över till Dewey, helst samtidigt som universitets- och högskolebiblioteken”
…
”Besvärlig övergångsfas
Svenska bibliotekarier har en djup kunskap i SAB-systemet och det krävs omfattande utbildningsinsatser för att lära om till Dewey. Under en övergångsperiod kommer det att vara nödvändigt att arbeta parallellt i båda systemen, vilket kan upplevas som rörigt, även av biblioteksanvändarna. Hylluppställningen är en central fråga för folk-och skolbiblioteken och den hanteringen kommer att se olika ut på olika bibliotek i ett övergångsskede. Detta kommer i övergångsskedet (kanske tio år) att försvåra användningen för alla som rör sig mellan olika bibliotek och bibliotekstyper” (hela rapporten hittar du via Svensk Biblioteksförening –> klicka på Om föreningen –> klicka Utvecklingsråd och välj rapporten från mittenfältet)

KB planerar att starta med övergången senare delen av 2009 för att vara genomförd 2012.

Tittar man på de olika rapporterna kan bara konstatera att Biblioteksföreningen har mer om användarperspektiv än vad Kungliga Biblioteket har, helt i enlighet med sina respektive uppdrag.

Hur ska vi göra på våra skolor? Ha Dewey och SAB i katalogen och SAB på hyllorna? Eller bör vi göra om också hylluppställningen till Dewey? Vilket skulle innebära ett hästarbete och kräva resurser och får man dem i denna ekonomiska vargavinter?

Kommer det att finnas lika många hylluppställningar som det finns kommuner eller till och med bibliotek? Eller kan vi och bör vi göra ett någorlunda enhetligt system tillsammans? Ska det se likadant ut med hylluppställningen på skol-, gymnasie- och folkbibliotek?

Eller ska vi ha egna, exempelvis tematiska hylluppställningar i skolbiblioteken? Exempelvis efter skolämnen? Kan vi äntligen ha både vilda och tama djur på samma ställe? Språk och litteratur närmare varandra? Kärnkraft, annan energi och miljöaspekter tillsammans?

Och hur få vi in ”ett användarperspektiv”? Dags att börja fundera och planera?
// Pia Malmberg-Kronvall