Smartboard i biblioteket på Nacka gymnasium

Elisabeth Brandberg och Maria Åsberg berättade om hur de börjat använda en smartboard i biblioteket på Nacka gymnasium. De arbetade sedan tidigare ute i klassrummen med undervisning kring informationsökningar och källkritik. Där fungerade det mycket bra. Men när enstaka elever eller grupper kom till bibliotek hamnade eleven i en mer pasiv roll medan bibliotekarien satt på andra sidan disken och visade på sökord och databaser.

En-till-en-datorer

När skolan infört en-till-en-datorer på skolan blev det uppenbart att skolan behövde anpassa både sina metoder och lokaler till det nya arbetssättet. Ett mycket fysiskt tecken var den rad av elever som satt på knä framför bibliotekets informationsdisk och med sina datorer på disken.

Bibliotekarierna kontaktade då skolans it-pedagog och it-chef för att diskutera att det var läge att testa en smartboard – med touch-, skriv- och sparfunktioner. Tillsammans tog man fram goda argument och gick till skolledningen. Så fick man en smartboard på prov i biblioteket.

Elevaktiv metod med smartboard

Den stora informationsdisken ersattes av 2 mindre ”info-points” och en flyttbar smartboard. Nu gör elever och bibliotekarier sökningar tillsammans. Alla övriga i gruppen kan följa med i sökningarna. Man utgår alltid från bibliotekets hemsida som start och utgångspunkt. Bibliotekarierna kan visa finlir, avgränsningar, olika sökmetoder i databaser, Libris, katalogen och digitala uppslagsverk. Sökningarna sparas i smartboardens notebook. Filen kan laddas ner på ett usb eller skickas via e-post till eleven som sedan kan fortsätta på sin egen en-till-en-dator.

Många gånger har man sett att andra elever i biblioteket också snappar upp söktips, nya databaser och andra informationskällor av bara farten.

Se hela deras inlägg, resultat och reflektioner via Stockholms Tuben. http://tuben.edu.stockholm.se/play.php?vid=331

Alla skol- och gymnasiebiblioteksentusiaster tillönskas härmed härliga helger! // Pia Malmberg-Kronvall

”Regionförbundet i Kalmar län har beviljats 3 414 984 kr ur Europeiska sociala fonden. Projektet ska under mobiliseringen våren 2012 göra en kartläggning av de behov av kompetensutveckling för idag och framtiden som yrkesverksamma bibliotekarier inom grundskola och gymnasium har i Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Östergötlands län. Rektorer, bibliotekarier, lärare, elever, myndigheter inom skola och handikapp involveras i denna kartläggning.”

Eftersom de styrande inte tänkt på skol- och gymnasiebibliotekarier när de planerat resurser till alla olika -lyft  inom skolans värld – så gjorde vi det när det var dags för en utlysning av projektmiljoner från Europeiska socialfonden! En 23 sidor lång ansökan med bakgrundsanalys, jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv, BUDGET med stora och små och framförallt med många delposter, strategisk påverkan och spridning, mål, aktivitetsplaner, riskanalys och hantering med mera skickades in den 31 augusti på kvällen.  Himla mycket jobb, men utan att tveka skulle jag göra om det igen.

Genomförande

”Resultatet genomförs i form av utbildning av målgruppen som ger nya och uppdaterade nyckelkompetenser genom traditionell utbildning och e-möten. Nätverk över kommun- och länsgränser och transnationellt ska byggas upp via e-möten från hösten 2012 till och med hösten 2013.

Förutom att stärka skolbiblioteksfolks egen kompetens kommer projektets indirekta målgrupper, elever och lärare, få ökad kompetens och stöd i verksamhet och lärande.

Visionen är att efter projektets slut kommer direkta och indirekta målgrupper ha fått ökade möjligheter att påverka samhället i positiv riktning genom livslångt lärande, ökad läsförståelse samt digital kompetens och delaktighet.

Processer och aktiviteter ska utvärderas löpande av extern utvärderare. Våren 2014 analyseras och sammanställs resultaten. Dessa presenteras vid en slutkonferens försommaren 2014.”

… och hur känns det?

Det var faktiskt lite svårt att ta in i fredags eftermiddag när vi precis fått första beskedet. Men bortåt halv 8-tiden började det landa. Idag måndag jobbar jag på med planering och information. Det känns alldeles fantastiskt : – )

Mer information om projektet finns på Regionbibliotek Kalmars projektwebb. // Pia Malmberg-Kronvall

Nedan följer direkt klipp från Skolinspektionens webb av chatten. // Pia

7. Skolbibliotek

Ingrid W: Skolbibliotek kan vara av olika kvalitet/omfånf/tillgänglighet. Vad menas egentligen med ett skolbibliotek det vill säga hur definieras ett skolbibliotek?
Ingegärd Hilborn: Skolbibliotek brukar definieras som en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet samt ska stöjda elevernas lärande. Det vill säga främja deras språkutveckling och stimulera till det.

Helena: Kan en biblioteksbuss ersätta ett skolbibliotek? Det står ngt om att skolbiblioteket ska vara i nära anslutning till skolan, men det står inte om det behöver vara där hela tiden..?
Ingegärd Hilborn: En bokbuss kan vara en del av lösningen för till exempel en glesbygdskola. Den behöver inte vara på plats hela tiden. Detsamma kan gälla en bokbåt i skärgårsmiljö.

Elisabeth F-Emilsson: Hej Ingegärd Jag vet att det står att eleverna ska ha tillgång till skolbibliotek, ska jag tolka att skolbiblioteken ska vara öppna hela skoldagen? MVH Elisabeth F-Emilsson
Ingegärd Hilborn: Nej, det finns inget krav på att skolbiblioteket ska vara öppet hela dagen. Det viktiga är att eleverna har kontinuerlig tillgång till biblioteket och det används i undervisningen. Läs gärna mer här: Vägledning: Skolbibliotek

Malin Lättläst: Går det att uppfylla lagarna som gäller skolbibliotek även om man har ett bibliotek som saknar bemanning?
Ingegärd Hilborn: Lagen säger ingenting om bemanning. Men biblioteket ska ju användas kontinuerligt i undervisningen, som ska vara ledd av lärare.

Lena och hennes kollegor arbetar med regional utveckling. Tillgång till goda skolbibliotek för det växande släktet – det leder till regional utveckling, inte sant?

Liten skola – litet bibliotek – lite skolbibliotekarie?

Radioinslaget är från en liten skola med ca 70 elever. Skolbiblioteket har en yta om ca 20 kvm. Man säger sig lägga mycket resurser på biblioteket, 120-130 kr per elev och år. Där finns en dator (men det verkar inte som den fungerar?). I intervjun säger skolan att biblioteket alltid är tillgängligt och öppet, att man tar att det blir mer arbete med att hålla iordning. Eleverna säger att de mest får vara där på rasterna.

Men frågan om skolbibliotekarie eller vem som gör inköp och urval, vem som ”ställer iordning” – om det sägs ingenting. Eller vem som handleder eleverna när de gör informationsökningar. Vem ser till att de växer i sin informationskompetens och  ”medievetenhet”?

En ”utredare” (från Skolinspektionen? Min fråga…) konstaterar att det som beskrivits i radioinslaget och som jag refererar här – det är ”ett godkänt skolbibliotek”.

Fler radiorefenser om skolbibliotek

Radioinslaget på webben hänvisar till 2 andra reportage om skolbibliotek (jodå, vi är på tapeten nuförtiden ). Det ena är om friskolan där en eldsjäl och litteraturkunnig rektor deponerat sina egna barnböcker i skolans bibliotek.

Det andra är från Skolforum-mässan i Älvsjö under novemberlovet. Där säger Kjell Ahlgren från Skolinspektionen att ett skolbibliotek ska vara en del av hela kunskapandet inom skolan. ”Det är alltid ett problem när man ska besluta om att lägga resurser på något annat än lärare men när det väl är genomfört förstår lärarna hur mycket energi ett bra skolbibliotek kan skapa som underlättar deras arbetet, säger han”.

Synd bara att det saknas definition av bemanning och bibliotekarie i skollagen. För visst riskerar vi att satsningar på skolbibliotek stannar vid rummet skolbibliotek annars. Inte funktionen. För hur räcker ett rum med böcker och en eller flera datorer till att skapa regional utveckling?
// Pia Malmberg-Kronvall

Skola och bibliotek samarbetar i Mönsterås

Mönsterås kommun kan på detta område tjäna som ett föredöme i länet. Det är avgörande att man samarbetar över förvaltningsgränserna i en positiv och prestigelös anda för att skapa bra skolbibliotek. Det är en av flera viktiga förutsättningar för elevernas måluppfyllelse och goda skolresultat. Detta gör man nu i Mönsterås. Med benäget bistånd från en offensiv kulturchef beslutade fullmäktige att man skulle tillsätta en ny tjänst som skolbibliotekarie på grundskolan.

Ny skollag – vad är viktigast i den?

Skolledningar, lärare och annan personal har haft mycket att sätta sig in i. På kort tid har man fått göra nya planer för den dagliga verksamheten och bedömningar. Innehållet i lagen blev känt drygt ett halvår tidigare. Utbildningsminister Björklund presenterade innehållet i december.

Eleven ska ha skolbibliotek

Nytt i skollagen är som bekant att det är rektors ansvar att se till att eleven har tillgång till skolbibliotek oavsett skolform. För många kommuner och friskolor runt om i landet är detta nu en milt uttryckt besvärlig fråga. När man ska bygga upp ett funktionellt bibliotek krävs både tid och resurser i redan ansträngda budgetar och verksamheter. Detta med skolbibliotek har på många platser fått komma längre ner på listan över prioriteringar… Någon slags panik och surmulenhet har rått här och där?

Ny skolbibliotekarie på grundskolan

Men i Mönsterås tänkte man tillsammans annorlunda – skola och kulturförvaltning. Redan innan den nya skollagen trädde i kraft hade man rekryterat en skolbibliotekarie för grundskolornas verksamhet kring informationssökning, källkritik och andra skolbiblioteksfrågor – Isabella Johansson. Hon har sin utgångspunkt på Krungårdsskolan och biblioteksfilialen i Blomstermåla.

Läsfrämjande

Ett skolbibliotek ska också arbeta för att stödja och öka elevens läsförmåga. I Mönsterås kommun är det Kristina Åkesson på kommunbiblioteket som sedan lång tid tillbaka har ansvar för läsfrämjande, bokprat, författarbesök och liknande evenemang på kommunens grundskolor.

Röda tråden – skolbiblioteksplan

Tillsammans med gymnasiebibliotekarie Helena Gunnarsson tar nu skolbibliotekarie Isabella Johansson fram en skolbiblioteksplan för hela kommunen, från förskoleklass till och med gymnasium. De ska presentera ett förslag till planen ”Röda tråden för skolbibliotek” för skolans ledningsgrupp december. Denna skolbiblioteksplan ska gälla från förskoleklass till och med gymnasium. Den ska utvärderas årligen.

Deltagare på mötet var Bengt Arnrud, rektor Mönsteråsgymnasiet, Thomas Hall, utvecklingsledare barn- och utbildningsförvaltningen, Torbjörn Sandebäck, rektor Krungårdsskolan, Carina Eskelin, Kulturchef, Helena Gunnarsson, gymnasiebibliotekarie, Isabella Johansson, skolbibliotekarie, Pia Malmberg-Kronvall, biblioteksutvecklare Regionbiblioteket/Regionförbundet i Kalmar län.

Skolbibliotek i Kalmar läns övriga kommuner

Det är i princip olika lösningar i varje kommun! I Emmaboda, Torsås och Vimmerby kommuner har skolan sina skolbibliotekarier anställda av skolan (och gymnasiet i Vimmerby). På de mindre orterna i Emmaboda kommun ansvarar skolorna för skol- och filialbiblioteken.

I Nybro kommun är de anställda av kulturförvaltningen sedan länge. Där har man sin mesta arbetstid på respektive skola och en liten del på kommunbiblioteket. Skola och kultur samarbetar på flera sätt.

På Öland, Borgholm och Mörbylånga, organiseras skolbiblioteken av kommunbiblioteken. Skolan har överfört resurser och ansvar till kulturen.

Hultsfreds kommunbibliotek ligger vägg i vägg med gymnasiet och granne med en grundskola. Biblioteket ansvarar för skolbiblioteken. Kommunen har en friskola i Virserum. I samma lokaler ligger också filialbiblioteket. Det är öppet för allmänheten drygt 3 dagar per vecka.

Västervik har en del av sina filialer i anslutning till skolor i ytterområdena. Tidigare köpte skolorna tjänster från kulturen för skolbiblioteksverksamhet, men formerna och resursfördelning förändrades för några år sedan.

Oskarshamns kulturförvaltning håller på och skriver nya avtal för grundskolornas skolbibliotek.

Kalmars kulturförvaltning har sedan mitten av 1990-talet organiserat en skolbibliotekscentral och bemannat integrerade filial- och skolbibliotek mer ersättning från barn- och utbildningsförvaltningen. Befintliga avtal sas upp förra året. Både resurser och ansvar är överförda till respektive rektorsområde och förvaltningen har efter politiskt uppdrag fått göra en prislista över avgifter för biblioteksservice till grundskola, friskola med mera.

Samarbete är det viktigaste!

Det är rektors ansvar att se till att eleven har tillgång till skolbibliotek. Det tycker jag är bra eftersom jag tycker att skolbibliotek är en del av den pedagogiska verksamheten.

Sen tror jag det kan, kanske måste, se olika ut i olika kommuner. Bibliotekslagen slår fast att offentligt finansierade bibliotek ska samverka. Man kan alltså säga att det bara är att följa lagen och göra det. // Pia Malmberg-Kronvall

Nätverk för biblioteksfolk från grundskola och gymnasier med i lokalradion

Under höstlovet träffades vårt nätverk för grundskole- och gymnasiebibliotek i Oskarshamn. Vi diskuterade förhoppningsfullt ett eventuellt Skolbibliotekarielyft och om det ska gå att få till en skolbiblioteksvision för Kalmar län. Och vad gör vi med Dewey? Måste vi göra nåt? Lämnar vi våra blivande högskole- och universitetsstuderande i sticket om vi inte gör nåt? Och vad gör ”man” åt katalogen…

Radio Kalmar var med en stund på förmiddagen för att spegla hur vi ser på att skolbibliotek är med i skollagen. Vi är förstås positiva till att vara en organisatorisk del av den pedagogiska verksamheten som vi verkar i. Framförallt är vi positiva till att det blir en ansvarsfråga för rektor eftersom det varit en icke-fråga på alltför många skolor hittills. Lyssna på hela inslaget här.

Det verkar som att det finns en och annan rektor som inte riktigt vet hur de ska ta tag i skolbiblioteksfrågan. Vi erbjuder oss att bistå, ta diskussioner, tillsammans jobba fram lösningar för glesbygdsskolorna. Varmt välkomna!

Från kulturförvaltningen till skol- och utbildningsförvaltningen i Kalmar

I Kalmar kommun har man överfört medel och ansvar för skolbibliotek från kulturförvaltningen till barn- och utbildningsförvaltningen. Kultur (och fritids-)förvaltningen har haft ansvar för verksamheten sedan mitten av 1990-talet enligt särskilt avtal med Barn- och utbildningsnämnden. 31 december 2010 löpte senaste avtalet ut och sades upp på vårkanten 2010.  Kommunfullmäktige beslut den 28 februari 2011 blev att överföra ansvar och budget till skolan igen. Det tycks ha varit omfattande och till viss del omtumlande diskussioner kring detta. Kanske för att information och mötesplatser för samverkan på skolgolvet inte funnits? Lyssna på inslaget via denna länk

Kulturnytt om skolbibliotek

Så kom inslaget i P1:s Kulturnytt den 26 oktober… där en entusiastisk och mycket bokintresserad och – initierad rektor för en friskola berättar om hur hon deponerat sin egen boksamling till skolans bibliotek. Vilket fick många av oss att bli rätt upprörda på skolbib-listan. Bland annat för att ingen skolbibliotekarie tillfrågats som expert. Räcker det inte med Madeleine Hjorth från Nationella Skolbiblioteksgruppen? Eller att Skolinspektionens representant står fast vid att skolbibliotek är lagstadgat? Någon som funderat över att Kulturnytt valde just ut denna friskola för att spegla hur det kan gå till när friskolor försöker uppfylla lagen? Plus att sagde rektor även säger att om rektorn inte själv har gedigen kunskap om litteratur bör man nog delegera uppdraget. Sen kan man till och med tycka att alla skolor borde gå så långt som att föreslå att en utbildad bibliotekarie köps in för att driva ett bibliotek som del av en professionell pedagogisk verksamhet…

Expressen om skolbibliotek

Redan 25 oktober kom första artikeln om skolbibliotek i Expressen. Det började med hur en popstjärna i England kommer tillbaka till sitt gamla skolbibliotek för att lämna tillbaka en bok, som betytt mycket för honom genom åren. Lika stor betydelse hade skolbiblioteket för honom. Nästa kändis som talar om skolbibliotek är en akademiledamot, Kristina Lugn. Hon arbetade som skolbibliotekarie i mitten av 1970-talet. (men var hon utbildad! .

Så var det då dags för Expressen.tv – del 3 Biblioteket som försvann. Annina Rabe, litteraturkritiker och engagerad i frågan bland annat, Gunilla Hammar Säfström, lärare i klass 9 bland annat, Fredrik Segerfeldt, liberal debattör. Men ingen skolbibliotekarie. Den liberale mannen kläcker ur sig både det ena och det andra, Domusnostalgi, egoperspektiv, skolbibliotek ett skyddsrum i högstadieskolornas korridorers krigszoner och att nu finns ju lap-tops i så gott som varje skolelevs knä – så varför behövs skolbibliotek. Både Annina Rabe och Gunilla Hammar Säfström ger honom kloka och lugna svar på tal – att en människa, lärare och bibliotekarie, vida överträffar en dator när det gäller att vägleda till litteratur, informationskompetens, kritiskt granskande och synsätt, att detta inte är något som kommer till eleven per automatik bara för att hon/han har en lap-top.

Vad är en skolbibliotekarie

Nej, det finns ingen definition i skollagen, möjligen kan man tolka fram en ur förarbetet till lagen. Vi behöver all draghjälp som finns att få och som talar för vikten av att ha både skolbibliotek och skolbibliotekarie. Men vi kan inte alltid räkna med att det är vi själva som står för formuleringar och tolkningar. För vi är jäviga och kan därmed lätt hamna i en sits där det tolkas som att vi talar i egen sak. Oavsett hur väl underbyggda argument vi använder från lagar, forskning och egna mångåriga erfarenheter.Lätt att bli uppbragd, förbannad, trött – men aldrig att man ska ge upp – särskilt inte nu när det finns folk utanför våra egna väggar vill ta debatt med och för oss.

Tycker jag, Pia Malmberg-Kronvall. Vad tycker du?

Syns vi, hörs vi – så finns vi…    Så här står det i senaste nyhetsbrevet från Skolinspektionen:

”Sedan 1 juli i år tillämpas nya skollagen. Vill du veta mer om hur den påverkar Skolinspektionens arbete? Passa på att chatta med Ingegärd Hilborn, juridisk expert på Skolinspektionen.

Nya skollagen innebär en del förändringar. Till exempel ökade sanktionsmöjligheter och nya uppgifter för Skolinspektionen. Det har också tillkommit krav vad gäller skolbibliotek och elevhälsa.

Chatten med Ingegärd Hilborn sker måndag 17 oktober klockan 14:30-15:30. Men redan nu kan du börja skicka in frågor här: www.skolinspektionen.se/chatt ”

// Pia Malmberg-Kronvall