Skolbibliotek i regeringens reformarbete inom skolans värld?

Yttrande över betänkande SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning:

Vi anser att det i en hållbar lärarutbildning behövs moment som ger metoder, exempel och forskning kring samverkan mellan pedagoger och bibliotekarier på förskole-, grundskole, gymnasie- och komvuxnivå.

Nyutbildade lärare har förvisso erfarenhet från att använda ett biblioteks olika resurser och medier utifrån sina egna akademiska studier. Däremot har de inte fått med sig någon erfarenhet av eller metoder för att vara pedagogiska handledare för elever som ska söka information, granska och jämföra källor, jobba med fördjupning och faktainhämtning i en utvidgad lärmiljö, exempelvis i bibliotek och via Internet. Med det arbetssätt som råder i dagens skola behöver läraren detta med sig från sin utbildning för att kunna uppfylla mål, läroplan och riktlinjer samt framförallt för att kunna förmedla hållbara färdigheter till eleverna.

Vi ser tydliga kopplingar mellan samverkan bibliotekarie och pedagoger särskilt till perspektiven vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt samt informations- och kommunikationsteknik (IKT) som utbildningsresurs.

Vi anser vidare att det för en hållbar lärarutbildning krävs att digital kompetens/it-kompetens/ikt-kompetens får en strukturerad, entydig och framträdande roll som genomsyrar hela lärarutbildningens alla delar. / Nätverket för grundskole- och gymnasiebiblioteken i Kalmar län

Ny läroplan och nya kursplaner
Skolverket har fått uppdrag från regeringen. Mer om det finns på Skolverkets webbplats för arbetet. På en mailfråga till projektledare Niclas Westin fick jag svaret:
”Skolbibliotekens pedagogiska roll lyfts fram som ett exempel under rubriken 2.8 Rektors ansvar i samband med läromedel och annat stöd för att kunna söka och utveckla kunskaper. Det är i nuläget för tidigt för att kunna säga om denna reglering kommer att ses över och eventuellt förändras, vi har inget specifikt uppdrag att göra den typen av översyn.”

Kulturrådet och DIK-förbundet finns med i en diger lista över de som bjudits in till samråd med Skolverket i frågan om ny läroplan. Men inte Nationella Skolbiblioteksgruppen. Inte någon av de ideella skolbiblioteksföreningarna. Inte Svensk biblioteksförening. Suck.
// Pia Malmberg-Kronvall

Skolbibliotekets roller av idag

Tack till Peter Alsbjer som lagt upp en videofilmslänk om skolbiblioteks roller av idag på sin Facebook. ”School librarians like Stephanie Rosalia have transformed into multi-faceted information specialists who guide students through the flood of digital information that confronts them on a daily basis.”

Enligt min mening visar den verkligen på de olika roller och delar som ingår i uppdraget – förmedla böcker och läslust, stöd till elever med lässvårigheter, hur bemöter och stöttar man elever som nyss kommit till landet. Och så ”web literacy” – hur läser, granskar, dubbelkollar man en webbsidas trovärdighet och relevans för ens fråga. Stephanie Rosalia börjar jobba med web literacy tidigt under elevernas skolår, 5th grade eftersom det är försent att börja på det som motsvaras av vårt högstadium och/eller gymnasium.

Web literacy
Ännu ett bidrag till floran av benämningar på det som jag ser som en av både nutidens och framtidens viktigaste kompetenser? Fjärde basfördigheten. Eftersom det verkar som att beslutsfattare i allmänhet ännu inte bestämt sig för vad det ska heta… IT-kompetens, IKT- eller digital kompetens. Och så har vi biblioteksbranschens informationskompetens. Här högskolebibliotekens definitioner av lärandemål kring informationskompetens.

Sedan något år tillbaka har jag försökt hålla mig till EU-parlamentets digital kompetens – för att de listar alla olika delkompetenser som ingår. Nu får web literacy bli en bubblare på min favoritbegreppslista. Behövs dock en svensk variant, som inte låter som att det handlar om att kunna webbteknik. Någon som kan hjälpa mig med det?

Undrar om det fungerar att skicka en videolänk som ett inlägg till riksdags och Skolverkets arbete med ny lärarutbildning och framförallt till den kring ny läroplan??? Får väl grunna på det ett tag.

Här är i alla fall länken till Skolverkets portal 2011 om processen med ny läroplan och nya kursplaner. Rekommenderas för den som vill hålla sig uppdaterad! För det måste vi väl?

Tube or not tube? YouTube och TruTube

YouTube har vi väl hört talas och sett ett tag nu. Annika Hultén, bibliotekarie på folkhögskola och medlem i Kolla Källans referensgrupp, skriver om hur man jobbat med info från YouTube, finns på Kolla Källans idélåda.. Är det någon av er här omkring som jobbat på liknande sätt?

TrueTube hittade jag efter att ha läst en artikel i Diu nr 1 2009, Datorn i utbildningen. Jag citerar rakt av: ”Truetube.co.uk är en ideell tjänst som inriktar sig på att visa filmer där man tar upp viktiga diskussionsämnen. Ofta är det ungdomar som pratar. Det finns möjlighet att bidra med eget material”.

Sista tipset har också med engelska att göra – Språklänksportalen - ett delarbete inom projektet Ung kommunikation. Kolla gärna på fler av deras temagrupper och du kan hitta mycket matnyttigt inom digital kompetens och lärande.
// Pia Malmberg-Kronvall

IT-, IKT eller digital kompetens?

Sen några veckor tillbaka diskuteras det lite varstans om hur man bör benämna det jag skrivit som rubrik. Anledningen är faktiskt förslaget (betänkandet) till ny lärarutbildning.

I ursprungliga direktivet verkar det inte alls finnas med vid en sökning på alla tre begreppen i pdf-filen. I tilläggsdirektivet 2008:43 står ”informations- och kommunikationsteknik samt lärande i digitala miljöer”. I betänkandet (SOU 2008:109) finns alla begreppen med. Förhoppningsvis menar man samma innehåll…

Jag tycker nog ändå att det är oroande att man inte verkar inse att det är viktigt att bestämma sig för ett begrepp. För innehållet är så pass centralt för framtida kompetensbehov att det behövs en korrekt definition. Biblioteksvärldens ”informationskompetens” tycker jag borde kunna vara en lämplig begreppskandidat. För då handlar det främst om ett förhållningssätt till information och kunskapssökande. Inte om vilket verktyg man använder.

Jag kan fortfarande bli förvånad, och ibland förskräckt, över att IT-kunnandet, text, bild, presentationsverktyg, blogg, wikis, kommunikation med mera, fortfarande är så ytligt och begränsat i skolor och ute i vårt samhälle. Och att vuxenvärlden överlämnat ansvaret till barn och unga att skaffa sig kunskaperna på egen hand.

Så egentligen är det kanske inte så intressant vad man kallar det? Viktigast är nog som IT-branschen uttrycker det hela via en artikel i Computer Sweden i höstas:

”Att lärarutredningen lyfter fram den digitala kompetensen i lärarutbildningen är ett stort steg mot ett effektivt lärande och en fungerande undervisning i svenska skolan. Spela inte bort möjligheten.”

Följ vidare debatt på Skolverkets Omvärldsbloggen!
// Pia M-K