Och en ny skribent

Ja, samma dag som Pias senaste inlägg lägger jag in mitt första. Jag har tagit över Pias uppgifter på Regionbiblioteket i Kalmar län, och har en hel del skor att passa in i – och tempo att jaga upp – så det blir kanske inte heller i den närmaste fortsättningen så väldigt tätt mellan inläggen härifrån. Men skol- (och framför allt gymnasie-)biblioteksfrågor är bland det som ligger mig allra varmast om hjärtat, så jag hoppas så småningom kunna ta över det stora engagemang som Pia hållit vid liv här.

Magnus Åberg heter jag alltså, och det är bara att skriva det ni vill till mig eller på bloggen här.

Förändringar

pictures-bigDen som har följt denna blogg genom åren har säkert upptäckt sedan drygt ett år att inläggen varit milt uttryckt – gleeeesa.

Mycket har förändrats för mig, Pia Malmberg-Kronvall, när det gäller min yrkesinriktning. Jag har kämpat för skol- och gymnasiebiblioteksfrågor i 20-talet år. Slutligen blev jag rätt framgångsrik genom att ha förberett, skrivit, formulerat argument, läst utredningar, forskning, lagrådsremisser, direktiv på längden och tvären… Och fick godkänt från Europeiska Socialfonden på 3,4 miljoner till Skolbibliotekarielyftet.

Ja, jag är stolt över det och över att ha gjort vad jag kunnat för frågan och alla skol- och gymnasiebiblioteksfolk som kämpar inom samma område – när jag hade möjligheten!

Så blåste motvinden från ett oväntat håll och jag var inte riktigt rustad för att komma i lä när jag behövde. Därför tog jag chansen när det blev en intressant tjänst utlyst i min hemmastad. Känns riktigt trevlig att nu ha möjlighet att lajva utvecklingsfrågor kring bibliotek konkret och direkt i en verksamhet igen!

Ha det gott! // Pia

Publicerat i Etik. 1 Comment »

Primärkommunala nämnden och förslag till ny vision för grundskole- och gymnasiebibliotek i Kalmar län

Jag har tidigare skrivit här på bloggen om vårt arbete i Kalmar län för kring ett förslag till en ny vision för grundskole- och gymnasiebibliotek. Av olika anledningar och skeenden har det gått lång tid från det att vi började arbeta med frågan i vårt nätverk i länet – gymnasiereform, ny skollag, Skolbibliotekarielyftet med mera – men så:

Torsdag 1 november 2012 var det äntligen dags för ny vision för grundskole- och gymnasiebibliotek i Kalmar län att komma upp på PKN – Primärkommunala nämnden i Kalmar län som är ”ett organ för primärkommunala frågor av gemensamt intresse. Nämnden utses av styrelsen för Regionförbundet i Kalmar län.

Nämndens uppdrag är att:

  • bistå kommunerna i deras verksamhet samt stödja och främja den kommunala demokratin och självstyrelsen
  • fånga upp aktuella primärkommunala frågor och vid behov föra dem vidare till styrelsen eller andra organ
  • genom utbildnings- och informationsinsatser samt erfarenhetsutbyte medverka till att förtroendevalda och anställda i länets kommuner har en hög kompetens
  • initiera och främja samverkan mellan länets kommuner samt ta initiativ till gemensamma utrednings- och utvecklingsprojekt
  • vara ansvarig för AV-Media i Kalmar län
  • vara ansvarig för Fokus (Enhet för forsknings- och kunskapsutveckling inom Äldre- och Handikappomsorg samt Individ- och Familjeomsorg i Kalmar län).”

Det är i regel kommunal- och/eller oppositionsråd från länets kommuner som sitter i nämnden.

Visioner och kommunal vardags- och verksamhetsverklighet

Jag inledde det som jag trodde skulle bli en kvart med följande:
”Igår berättade jag i förbifarten för en vän att jag skulle träffa Primärkommunala nämnden med anledning av en ny skolbiblioteksvision. Hon är en ung politiker och svarade – jaaaa, men jobba inte för mycket i förväg med ett förslag, låt dom komma med från början med sina synpunkter och tankar.”

Och så frågade jag dem vad de tycker om det färdiga förslaget.

Först var det tyst en lite för lång stund, men sen, sen kom diskussioner, synpunkter och frågor. Länets kommunalråd hade bra och många synpunkter på våra formuleringar. Någon hade till och med rådfrågat den egna barn- och utbildningsförvaltningen. Vi diskuterade nog i minst 30 minuter.

Visionsdelen var alla helt nöjda med ”Unga länsinvånare får under sin skolgång nyckelkompetenser som ger dem goda förutsättningar att vara delaktiga, reflekterande medborgare i ett demokratiskt samhälle präglat av livslångt lärande”

Vem/vilka ska vara mätsticka på att vi nått målen?

Men för måldelen ville man vidga perspektiven (och jag håller helt med dem – varför TÄNKTE  vi inte på det….)
från ” 2016 har antalet grund- och gymnasieskolor med adekvat utrustade bibliotek med fackutbildade bibliotekarier i Kalmar län kraftigt ökat. Detta avser såväl kommunal som fristående huvudman. Bibliotekspersonal upplever att skolorna har utvecklat organisation, former och verktyg för konkret samverkan med lärare, pedagoger och rektorer när det gäller skolans samlade arbete för elevernas måluppfyllelse och utveckling.”

Kommunalrådens rättmätiga synpunkter

Man sa bland annat att det är för snävt att mäta framgången för skolverksamhet i allmänhet genom en enda personalgrupps (bibliotekspersonalens) upplevelser. Jag kunde förstås enbart hålla med dem och inom mig undra varför vi inte tänkte på det när vi jobbade som intensivast med formuleringarna? Viktigast att få med var elevperspektiv tyckte kommunalråden. Bara att fortsätta hålla med.

Och att detta med hur skolan driver och prioriterar sin verksamhet är väl rektors ansvar och inte bibliotekens. Plus att nog bör väl skollag och skolinspektionens tolkningar ligga till grund för hur skolbibliotek bör organiseras…

Men man sa också att bibliotek är rent generellt mycket viktiga i skolans verksamhet!

Skolbiblioteksstatistik

Det var bra att ha läst på och närstuderat både 2008 och 2012 års skolbiblioteksstatistik.

Det var nyttigt att kunna jämföra andelen skolor i Kalmar län som 2012

  • svarat ”ja” på att de har ”tillgång till skolbibliotek” – ca 62 %
  • med dem som har ”skolbibliotek i skolans lokaler” – ca 48 %
  • med Kungliga bibliotekets definition ”bemanning med minst 20 t/v”… ca 19 %

Att diskutera en skolbiblioteksvision med verksamheten

En väldigt viktig fråga från kommunalråden var hur visionen har diskuterats och behandlats ute i verksamheterna. Vad säger rektorerna? Vad säger skolcheferna – har visionen varit uppe på en skolchefsträff? (efter påstötning kommer den med under våren 2013) Vad har man tyckt på de skolor som diskuterat visionen och dess mål? Är det lätt eller svårt att diskutera en regional vision- och målskrivning med sina lokala biblioteksråd och rektorer?

Varför en vision – räcker inte nya skollagen?

Kungliga bibliotekets skolbiblioteksstatistik från 2012 gjordes året efter att nya skollagen trätt i kraft. Den visar att vi är långt från att uppfylla skollagens ”elever ska ha tillgång till skolbibliotek” i Kalmar län. Därför behövs en vision och mål.

Arbetet i länets nätverk för grundskole- och gymnasiebibliotek med att ta fram visions- och målformuleringar har inneburit att man tillsammans med kollegor i liknande situation och över kommun- och stadiegränser har fått diskutera och problematisera vardagssituationen. För vem diskuterar man med om man är ensam på sitt bibliotek? Och även om man är två eller tre eller fler – när har man tid att diskutera frågor på den här nivån under skolarbetstid?

Personligen är jag glad och nöjd med att ha hört länets kommunalråd fritt, initierat och engagerat diskutera skolbiblioteksfrågor under en hel halvtimme. Nej – jag är inte ironisk – för i dessa sammanhang är skolbibliotek en mycket liten fråga. Jämfört med sviktande skatteunderlag på grund av uppsägningar och varsel på arbetsmarknaden, nedläggning av skolor på landsbygden, miljöfrågor och –saneringar, äldreomsorg och kollektivtrafik. Men torsdagen den 1 november 2012 – var skolbiblioteksfrågan stor, viktig och engagerande!

Förslag till ny målformulering

”År 2016 har andelen grund- och gymnasieskolor med adekvat utrustade bibliotek med fackutbildade bibliotekarier i Kalmar län ökat. Detta avser såväl kommunal som fristående huvudman.

Elever upplever att de får stöd för sina studieresultat och måluppfyllelse genom skolans biblioteksverksamhet.

Rektorer och lärare upplever att skolans biblioteks funktioner berikar den pedagogiska verksamhet.

Bibliotekspersonal upplever att skolorna har utvecklat organisation, former och verktyg för konkret samverkan med lärare, pedagoger och rektorer när det gäller skolans samlade arbete för elevernas måluppfyllelse och utveckling.”

Synpunkter?

Vill jag gärna ha, konstruktiva, positiva, medhållande, negativa, påhejande eller….

Senast sista januari 2013 (gärna tidigare)

// Pia Malmberg-Kronvall

SKL-rapport: Det moderna skolbiblioteket – en framtidsskiss

SKL – Sveriges kommuner och landsting – gav i början av året ett uppdrag till Krister Widell och Mats Östling att göra en rapport kring skolbibliotek i Sverige med utgångspunkt i skollagen. Arbetet har löpande publicerats via bloggen Obegränsade rummet .

Rapporten delades ut på Bok & Biblioteksmässan i förra veckan och du kan hitta den på deras blogg via denna länk

Elever ska ha tillgång till skolbibliotek

Jag var en av alla som blev jätteglad när elevers tillgång till skolbibliotek kom med i skollagen! Glädjegraden sänktes dock rätt rejält när det kom till den faktiska skrivningen, både i lagtext och förarbete. ”Enligt förarbetena till skollagen måste tillgången till skolbibliotek kunna anordnas på olika sätt beroende på de lokala förhållandena vid varje skola. Som exempel anges att en liten skola i glesbygd eller en nystartad skola med få elever kan ha helt andra förutsättningar och behov av lösningar än en storstadsskola” (ur Skolverkets juridiska vägledning om skolbibliotek)

Skolbibliotek ur ett SKL-perspektiv?

SKL, Sveriges kommuner och landsting, är en intresseorganisation. Det kan vara viktigt att komma ihåg det när man läser Widell och Östlings slutrapport. Det är kommunens ekonomi som till viss (stor?) del avgör hur ”skolbibliotek” prioriteras i konkurrens med lärarlöner, gymnastiksal, skolbussar, skolmat, läromedel, datorer med mera. Det är ingen lätt ekvation ens i rika kommuner. Den kan bli riktigt knivigt i fattigare kommuner. Ännu svårare blir det för glesbygdskomuner.

Kapitel 1 – Rummet

I rapporten beskrivs på ca 2 A4-sidor ”Rummet”. Underrubrikerna är minst lika intressanta som innehållet enligt min mening…

  • Det fysiska rummet och bristande tillgång på resurser
  • Det fysiska rummet och bristande tillgång till kompetens
  • Det fysiska rummet och bristande medverkan i det pedagogiska arbetet
  • Det fysiska rummet och exponering av resurser
  • En frizon för elever
  • Det digitala rummet – en nödvändighet

(Skol)bibliotekets fysiska och digitala rum

Redan när offentlig verksamhets digitala utveckling låg under myndigheten Verva anammade jag och försökte sprida inställningen att ”webben är en del av verksamheten”. Trots att drygt 6 år gått sedan dess är det låååååååång väg kvar till att det fungerar så, till och med när det gäller bibliotek🙂

Meeeeeen – jag blir allt lite fundersam på hur Widells och Östlings rapport så lägger tonvikt vid det digitala skolbiblioteket. Visst, det är bra att komma bort från Skollagens betoning av skolbibliotek som ett fysiskt rum och utan definition av en skolbibliotekaries kompetens som nödvändigt för att få till en skolbiblioteksfunktion på riktigt.

Meeeeen – har man tänkt på de riktigt små barnen? Hur går det för en 7-åring att ha boksamtal via interaktiva skrivtavlor, forum och chattar? Har man funderat/studerat på detta med litteracitet? Är jag konspiratoriskt överkänslig om jag anar en fara i att ett rektorsområde, en kommun, en friskola, en region låter en ”leverantör” konstruera ett digitalt bibliotek bemannat av… virtuell personal?

LÄS RAPPORTEN – DISKUTERA MED DIN SKOLLEDNING

Både din skolledning och din kommuns skolpolitiker kommer att läsa denna rapport. Den tar upp oerhört viktiga och för skolbiblioteksverksamhet avgörande frågor. Vad tycker du är bra i rapporten? Vad har du andra synpunkter om? Vad håller du med om? Är det något du tycker tvärtemot?

Alla som jobbar med skolbibliotek på olika sätt bör läsa rapporten noggrannt, diskutera med kollegor, lärare och framförallt med skolledning och andra beslutsfattare. Gör listor över vad du håller med om, vad du inte håller med om. Skissa på hur det skulle kunna se ut i ditt rektorsområde och på din skola när man utgår från rapporten. Koppla det till de åldersgrupper som finns på din skola. Vad skulle skolbiblioteksverksamheten behöva för resurser för att genomföra intentionerna?

Kommentera gärna – vore kul att få igång en regional debatt.
// Pia Malmberg-Kronvall

Dewey 2013?

Harriet Aagaards projektrapport om Dewey för folk- och skolbibliotek kom för nästan precis en månad sen. Hon är även i denna rapport metodisk, konkret och tar sin utgångspunkt nära, nära våra verksamheter. Läs den! Beslutet är fattat, vi kan tycka vad vi vill om det, men nu måste vi förhålla oss till att Dewey är klassifikationssystem för Sverige när det gäller alla bibliotek, oavsett om det är på skola, folkbibliotek eller högskolebibliotek.

Sedan 2008 när beslutet togs handlar det inte längre om ifall/om vi ska gå över till Dewey eller inte – det ska göras. Frågan handlar nu om hur och när! Det handlar inte om ifall jag, eller du, trivs bättre med bokstäver än siffror…

Och framförallt handlar det inte om ”jag” eller ”du” – bibliotekspersonalen – utan vi måste tänka målgruppen, eleverna, användarna. Eller?

Samma system i en region underlättar för användaren – eleven och studenten

”En fördel med hylluppställning med Deweykod som standard på svenska folk- och skolbibliotek är att det blir lätt att känna igen sig, både för användare och personal” – skriver Harriet Aagaard på sidan 12.

Finns det andra sätt? Javisst – klartextsystem, egna system, behålla SAB på hyllorna osv osv. Eller att man gör som på en Bokelundsskolans skolbibliotek i Växjö – man utgår från läroplan och kurs/ämnesplaner. Och kombinerar detta med att lära eleverna att det finns många sätt att sortera – det viktigaste är att ta reda på vilket system som finns och hur det fungerar.

>h3>Hylluppställning – Dewey-kod och/eller klartext>/h3>

Så här sammanfattas avsnittet Hylluppställning: ”Elever besöker ofta olika typer av bibliotek i sina närområden. Efter gymnasiet fortsätter de att studera och besöker då högskolebibliotek. I en ideal värld skulle det vara enkelt att hitta och känna igen sig på alla bibliotekstyper. Det är möjligt att åstadkomma på många platser i Sverige om bibliotek använder Dewey för uppställning. Med Deweysystemets hierarkiska struktur kan bibliotek av olika storlekar ha olika djup och därmed längd på hyllkoder utan att det skulle bli svårt att hitta på olika bibliotek. Det skulle vara betydligt svårare att enas om ett gemensamt klartextsystem. Även med en Deweyuppställning kommer de flesta bibliotek att ha delar av beståndet märkt med klartext i någon form.”

Nu eller 2013 eller när?

De bibliotekssystem som används idag, BOOK-IT, OPAC, Arena, CS Library, Freelib (utom Libra) – behöver utvecklas och anpassas för Dewey. Enligt uppgift kommer BOOK-IT:s version som är klar 2013 att ha den anpassningen.

2013 finns det förutsättningar rent tekniskt i bibliotekssystemen. Men hur gör vi på hyllorna? När måste vi fatta beslut kring detta? Efter sommaren? 2013? Senare?

Hur gemensamma kan och bör besluten vara? Kan vi göra det samtidigt i vår region? Måste man göra det skola för skola? Hur får man resurser till det rent praktiska arbetet – i en redan ansträngd budgetsituation? Idéer, synpunkter, någon? // Pia Malmberg-Kronvall

… en dynamisk lärmiljö – inte bara ett rum…

Jag är för första gången i mitt drygt 25-åriga biblioteksyrkesliv på Biblioteksdagarna som ordnas av Biblioteksföreningen!

Började dagen med hur bibliotek och föreningar kan samarbeta för att stärka ungdomar – 1 + 3 projekt med bland annat Ungdomsstyrelsen. Mååånga idéer.

Konferensdelen för idag avslutades med ett pass om Skolbibliotek. Där fick vi bland annat tips på Svensk biblioteksförenings nya skrift om skolbibliotek:

”Ett skolbibliotek är en dynamisk lärmiljö för elever och personal – inte bara ett rum med böcker och datorer”. Läs den! Ha studiecirklar på din skola om den!

Kan laddas ner från Biblioteksföreningen – gör det! // Pia M-K

 

Skolbiblioteksfrågan – som en berg-och-dal-bana?

Skolminister Göran Persson 1991Kungliga biblioteket skrev häromveckan om de preliminära resultat av 2011 års Skolbiblioteksstatistik. Vi har fortfarande en hel del att jobba med, för att uttrycka det milt… så här skriver KB: ”… en av fem skolenheter saknar helt tillgång till skolbibliotek. En av fyra skolenheter har tillgång till skolbibliotek som är bemannat minst 20 timmar per vecka. Hittills har 63 procent av de tillfrågade skolenheterna besvarat undersökningen och resultaten är därför osäkra. Det står dock helt klart att många skolenheter inte har den tillgång till skolbibliotek som de borde ha enligt den nya skollagen som trädde i kraft förra året…”

När jag jämför med Kulturrådets statistik av läget 2008 …. tänker jag att man käckt på Polly-Anna-vis kan utbrista i ett ”än har inte skollagen gjort så stor skillnad för elevens tillgång till skolbiblioteket – men skolbibliotek finns i alla fall med i skollagen”. Eftersom Kulturrådet sammanfattade läget 2008 som:

”…Av resultatet kan utläsas att två tredjedelar av landets drygt 6 000 skolenheter har någon form av skolbibliotek. Drygt en av tio skolenheter har varken bibliotek eller någon samling av böcker. Detta innebär att cirka 250 000 elever inte har tillgång till skolbibliotek i någon form…”

Är skolbiblioteket på väg ner eller upp i berg- och-dal-banan

1997 gjorde Solveig Hedenström en rapport åt Svensk Biblioteksförening kring situationen för gymnasiebibliotekarier. ”Exploderar gymnasiebiblioteken”. Då hade jag jobbat tillräckligt länge som gymnasiebibliotekarie för att känna en viss frustration över att verkligheten såg ut som den gjorde trots tidigare satta mål, riktlinjer, rekommendationer, erkännanden av vikten skolbibliotek för bra resultat för elev och skola.

Jag har tidigare skrivit om 1970-talets ”Gula boken”, dåvarande Skolöverstyrelsens rekommendationer kring skolbibliotek. ca 40 år senare skulle vi kommit rätt långt om dessa rekommendationer blivit verklighet. Är vi på väg upp eller ner?

Skolminister Göran Persson om skolbibliotek 1991

Förra veckan började jag gå igenom gamla pärmar och sparat material som stod kvar i bokhyllorna på kontoret efter min företrädare Margareta Hybbinette. Det var en hel del bra, vederhäftigt, undersökt, utvecklande material. Bara det att böckerna och klippen var från förra seklet. Upp eller ner i berg-och-dal-banan…

Särskilt roligt var ett klipp ur Barn & Kultur från 1991 : 4. En intervju med dåvarande skolminister Göran Persson. En inledande fråga var vad man ska ha skolbibliotek till. Göran Persson svarade: ”Först och främst är det till för att vänja barnen vid ett undersökande arbetssätt där de kan lära sig att inhämta fakta på egen hand, skaffa sig en egen överblick och utgångspunkt i sitt sökande efter kunskap…. viktigt att skolbiblioteket integreras med skolans arbete”. Tänka sig, bara drygt 10 år sedan. Jag har scannat klippet till en pdf (så tyvärr är det en bild, inte text…). Tipsa mig gärna om liknande intervju gjord med dagens skolminister Björklund.

Ner, ner, ner eller?

Det kan vara lätt att bli lite neråt-stämd när det verkar som att man/vi redan sedan årtionden vet att skolbibliotek behövs i skolan och för eleven och hur. Men att det fortfarande, trots att det är lagstadgat att eleven ska ha tillgång till skolbibliotek, ser ut som det gör. Det är lätt att bli modstulen. Eller så får man försöka göra en insats!

Det är nu snart 1 år sedan jag började skissa på en projektansökan till Europeiska socialfonden, skickade in den 31 aug kl 21:22 2011. I december 2011 beviljades drygt 3,3 miljoner till Skolbibliotekarielyftet med Regionförbundet i Kalmar län som projektägare. Vi gör det tillsammans med länsbiblioteken i Blekinge, Kronoberg, Jönköping och Östergötlands län. Tillsammans jobbar vi nu för att skolbiblioteken ska upp, upp, upp!

Och – stanna där. Det är ett teamarbete. För ensam klarar man det aldrig. Nu samarbetar vi över läns- och kommungränser, både grundskola och gymnasium, vi tar med rektorer och andra beslutfattare i processen. // Pia Malmberg-Kronvall

%d bloggare gillar detta: