Reflektioner från en rektorskonferens

Jag hade förmånen att få delta på Kalmar läns skolledar/-rektorskonferens i Borgholm i förra veckan. Ledarskap och IKT var temat. Hur kan skolledare bidra till att pedagogerna har IKT-kompetens, känner sig trygga med och har kunskaper kring sociala medier, använder IKT och sociala medier som pedagogiska verktyg.

Föreläsare dag 1 var Fredrik Svensson, Rektorsakademien. Föreläsning i lagom raskt tempo kring svenska läroplaner, frånvaron av vision för svensk utbildningspolitik, vikten av att skola, pedagogik, kunskapssyn, elevsyn, medarbetarsyn går i takt med vad som händer utanför skolans väggar och organisation.  Se här reklamen och lanseringen av hans bok ”Tänk om”

Han sa att det är viktigt att lära barn att snabbt anpassa sig till nya situationer och omständigheter. Men hur ska vi göra det om vi inte själva kan det? Om inte skolan själv, skolledare och pedagoger också, lever som man borde lära? Hur förhåller sig skolledare, skolpolitiker och pedagoger till det faktum att den kunskapskompott som eleverna använder, Youtube, ”internet” wikis, finns utanför skolan?

Fredrik Svensson hänvisade också till en OECD-jämförelse där 93 % av svenska lärare anser att de har ganska hög kompetens inom IT och att använda datorer. Samtidigt som motivationen för att använda IT/IKT i lärandesituationen enbart är 40 %. När jag letade efter denna undersökning (googlade) hittade jag en läsvärd artikel hos Skolverket där man tar upp både OECD-jämförelser och en ISUSS-studie där man konstaterar följande:

”Svårigheter att integrera datorer i klassrumsundervisningen, brist på kunskap hos lärarna i att använda datorer för undervisningsändamål och svårigheter att få tillräckligt med tid för klasserna vid datorerna upplevs som de allvarligaste problemen i mer än hälften av skolorna i så gott som alla länder i undersökningen, inklusive de nordiska.”

ISUSS-undersökningen visar sig vara från 2004. Hur pass har det förändrats –> förbättrats idag 6 år senare? Inte nämnvärt om jag ska tolka eftermiddagens workshops/grupparbeten. Frågorna att jobba med handlade kortfattat om kunskapssyn, sociala medier, samhällsförändringar sedan 1970-talet som påverkat skolan. ”Målet är uppnått när läraren under läsåret har använt sociala medier i sin undervisning”. Det var sammantaget mycket bra och seriösa diskussioner.

Här skulle skolbiblioteken kunna bistå skolledningen – bibliotekarien ger lokalt återkommande fortbildning och kompetensutveckling till skolans lärare (och skolledning också, givetvis) kring barn och ungas användning av sociala medier, tipsar och vägleder till goda exempel samt konkret handhavande. Bibliotekarien är neutral. Sätter inte löner eller schemalägger. Fortbildningen kan organiseras via arbetslag och bör finnas med kontinuerligt i skolans (samverkade) kalendarium.

Vilka bibliotekarier jobbar redan på det här sättet? Vilka goda exempel kan vi sprida?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: