Enkätsvar om skolbibliotek från politiker

Regionbibliotekets webbenkät om skolbibliotek med anledning av skollagens ”alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek oavsett skolform” skickades även ut till den nya mandatperiodens politiker i länet som sitter i nämnder för ”skola” och ”kultur”. Två kommuner har bildningsnämnder med ansvar över både kultur och skola (Emmaboda och Torsås). Svarfrekvensen för politikerna är 60 % (ett gränsfall måhända, bäst är att ligga åtminstone över 70%).

Skillnader skol- eller kulturpolitiker?

Enkäterna har innehållit fyra definitioner om skolbibliotek. Kulturnämndernas svarande politiker har instämt till 100% på de tre första påståendena. För skolpolitiker är det 83 % av instämmande för alla fyra. Nationella skolbiblioteksgruppens definition (nr 4) hade hos rektorerna lägst grad av instämmande. Detta stämmer även för kulturpolitikerna – 75 %.

  1. Ett skolbibliotek är en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal (Skolverket 2006)
  2. Biblioteken skall vara ett verktyg för förverkligandet av skolans pedagogiska inriktning och mål (Svensk Biblioteksförening 2009)
  3. Skolbiblioteket är en del av utbildningsväsendet, spelar en viktig roll för utbildning, kultur, för att främja läs- och skrivkunnigheten och förmågan att söka information. (UNESCO:s skolbiblioteksmanifest 1999)
  4. Ett skolbibliotek kräver målmedveten och välplanerad pedagogisk användning av skolbiblioteket, elevers delaktighet, samsyn och samarbete inom personalen kring biblioteksfrågor, skolledningens engagemang i skolbiblioteket (ur Nationella skolbiblioteksgruppens kriterier för nominering till Årets skolbibliotek)

66 % av skolans politiker instämmer i att skolorna bör få ökade resurser till skolans eget skolbibliotek. Kulturpolitiker instämmer endast till 25 %.

Kan det vara att de tänker att mer resurser borde gå till folkbiblioteken istället? En slutsats jag väljer att dra… eftersom kulturpolitikerna instämmer till 75 % i påståendet ”Folkbiblioteken kan ta emot elever från kommunens skolor inom befintliga resurser” …. för bland skolpolitikerna  är det 67 % som inte instämmer (33% instämmer).  Kan det vara… att kulturpolitikerna har missuppfattat frågan? Handlar det om att kulturpolitiker anser att all biblioteksverksamhet (oavsett uppdrag – min anmärkning) kan eller bör samlas under folkbiblioteken. Den biblioteksform som de själva har politiskt ansvar för.

40 % av skolpolitikerna instämmer i att skolbibliotekarier måste anställas på skolorna. På detta påstående är det 11 % av kulturpolitikerna som instämmer.

Kontakt med den politiska nivån

Jag har lärt mig oerhört mycket genom att (försöka) analysera dessa enkäter. En insikt är att det är en konst att ställa frågor. En annan är att vi måste bli mer medvetna om vikten av att informera, fortbilda, diskutera utanför våra egna skolbiblioteksväggar. Vi måste bli avsevärt mycket bättre på att marknadsföra, kommunicera, tydliggöra, synliggöra för rektorer, lärare, politiker, folkbibliotek:

  • vad ett bibliotek på grundskola och gymnasium ska innehålla av personal och resurser
  • vad det innebär att ha ett pedagogiskt uppdrag
  • att svensk såväl som internationell forskning visar att elever har större måluppfyllelse när lärare och bibliotekarier arbetar sida vid sida från planering till genomförande

Jag återkommer i nästa vecka med resultatet av enkäten som gick till folkbibliotekschefer
// Pia Malmberg-Kronvall

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: