Skol[biblioteks]utvecklingsdagens gruppdiskussioner

Idag, 13 juni, har det gått 3 veckor sedan vi hade en heldag på Linnéuniversitetet kring Skol[biblioteks]utveckling. För mig var det på flera sätt en oerhört spännande dag och jag faktiskt inte än kommit fram till hur jag själv ser på dagen som helhet. 3 olika organisationskulturer under samma tak som lyssnar till samma utbud – skol- och gymnasiebiblioteksfolk, folkbibliotek och skolfolk.

Sammanställning av diskussionerna kan hämtas via länkarna nedan
eller genom att klicka på bilderna till höger (wordle-ade)

Folkbibliotek är inte lika med skolbibliotek

Kanske att en del tycker att jag sticker ut hakan med en rubrik som den ovan. För mig är det helt solklart att dessa bibliotekstyper har olika uppdrag, även att de tangerar varandra på vissa områden. Men en del rektorer och en del folkbibliotek är inte medvetna om distinktionerna mellan uppdragen. Det var väldigt tydligt i de enkätundersökningar jag gjorde runt årskiftet. Också bland politiker i nämnderna, framförallt på kultursidan. Det hördes också en del i paussnack utanför hörsalen den 23 maj. Vem har eller bör ha tolkningsföreträde? Skolan som enligt skollagen faktiskt äger frågan? Eller folkbibliotek som får ta emot eleverna i de kommuner som inte har skolbibliotek?

Även i ett så pass litet län som vårt, Kalmar län, ser det väldigt olika ut när det gäller hur skolbiblioteksverksamhet är organiserad. Är det då möjligt eller är det istället ”löjligt” att försöka få till en gemensam vision för grundskole- och gymnasiebibliotek i länet?

Prestigelös och elevfokusera samverkan

Försöka duger! Jag är av den absoluta uppfattningen att vi verkligen måste försöka. Plus att jag är övertygad om att både skola och bibliotek kommer att utvecklas på kuppen. Det är också väldigt tydligt i sammanfattningen av de gruppdiskussioner vi hade den 23 maj på eftermiddagen – möten, samverkan, rektor anges som de viktigaste faktorerna för att vi ska komma över de hinder som finns för att vi ska kunna aspirera på att bli Årets Skolbiblioteksregion 2016.

Gruppdiskussionerna: samarbete, rektor, ekonomi, tid, handlingsplaner

De viktigaste faktorer som krävs för att vi ska kunna uppfylla skollagens ”tillgång till skolbibliotek oavsett skolform” och för att kunna bli Årets skolbiblioteksregion inom några år är att alla inblandade samarbetar, att rektor aktivt prioriterar skolbibliotek, särskilt i tider av kärv ekonomi, och att man har genomarbetade handlingsplaner som revideras regelbundet.

Hinder – för lite tid, resurser, (o)kunskap

Javisst handlar det oerhört mycket om resurser – personal, arbetstid, ekonomi. Samtidigt som det från gruppdiskussionerna visar sig att det lika mycket handlar om okunskap från bägge håll. Har biblioteken tillräckliga kunskaper om skolans styrdokument och verksamheter? Vilka insikter och insyn har skolan om bibliotekens förutsättningar och olika uppdrag?

Nästa gång

Bör nästa dag kring Skol[biblioteks]utveckling fokusera på vad gör vi inom befintliga resursramar? Hur långt kommer vi genom att samverka utifrån dagens förutsättningar? Samtidigt som vi tillsammans arbetar för bättre och destinerade resurser för ”tillgång till skolbibliotek oavsett skolform”.

Hur ska en sådan dag organiseras? Alla goda idéer, tankar och uppslag emottages tacksamt pia.malmberg-kronvall@rfkl.se

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: